Vad säger egentligen benchmarks?

Läste just en intressant artikel om fenomenet med tekniska tester som ger produkter poäng för att kunna jämföras. Närmare bestämt handlade den om testet DxOMark och deras test av mobilkameror. DxO har nått en nivå där de närmast är att betrakta som standardtest och där tillverkarna försöker få högsta poäng.

Frågan är då, om tillverkarna försöker få högsta poäng i tester istället för att försöka skapa bästa möjliga kameraupplevelse eller ens bästa möjliga bilder, vad säger då testerna? Jag har ju precis beställt en ny telefon (HTC 10) och tittade själv på DxO innan jag beställde, framförallt då telefonen är ny och mängden recensioner rätt begränsad. Då gäller det att komma ihåg att bara för att den ligger på delad förstaplats behöver det faktiskt inte betyda att den är lika bra som Samsung S7 som den delar med.

Det är nog en bra idé att se på det som att testet säger mer om möjligheterna med tekniken snarare än hur bra tillverkaren lyckats skapa en bra fotoupplevelse kring det. Tur också då att jag på Android kan välja vilken kameraapp jag vill använda, kan lösa vissa brister (även om mycket ligger i mjukvaran på telefonen snarare än appen).

Jag är nog fortsatta hoppfull om att kameran i min nya kommer hålla måttet även om det kan finnas andra som är ännu bättre.  Generellt skulle jag säga att jag tittar mindre och mindre på siffror och specifikationer, har insett att det inte säger mig så mycket om hur jag kommer uppleva telefonen eller vad det nu handlar om.
Vill du läsa lite mer om testet och artikeln så hittar du den här: The Verge

Några tankar om Samsung VR

samsungvr

Fick chansen att prova min brors Samsung VR idag och tänkte dela några korta intryck.

Det här är ett stort steg upp från Google Cardboard, även om det är identisk teknik så ger den tättslutande hjälmen klart bättre upplevelse. Mina Cardboard versioner har jag inte heller satt remmar på så i jämförelsen frigör det här också mina händer vilket kommer vara nödvändigt för att kunna spela spel (och för att kunna dricka öl).

Bildkvaliteten är okej, inte toppen men inte dålig. Svårt att bedöma ibland också vad som kommer från materialet och vad som är själva tekniken. Mycket av materialet visar dock tecken på svårigheterna med Virtual Reality, ofta kan jag se “sömmen” där olika kamerabilder satts samman och i visa situationer hittar jag punkter där det inte finns någon bild utan det är bara svart.

En del som förvånade mig var när du aktiverar kameran, då “ser” du vad som pågår runt dig genom kameralinsen. Av mycket oklara skäl kan jag inte ta ett foto här såvitt jag kunde hitta men framöver skulle det inte förvåna mig om det utvecklas till en typ av “immersive fotografering”. Att verkligen befinna sig i bilden ger en förståelse för vyn du inte får när du ser skärmen på en halvmeters avstånd. Frågan är bara hur du ska undvika att gå in i saker :)

Vilket blir en snygg segway in på sista kommentaren. Man ser fortfarande himla festlig ut. Särskilt skulle jag säga när du tittar runt, snurrar på stolen, stirrar upp i taket med mera. Det finns inget som känns naturligt med den där facehugger lådan. Hjärnan verkar hålla med för efter en 5-10 minuter så är jag lite trött, i brist på bättre ord. Det känns helt enkelt att jag fått anstränga mig för att hjärnan ska förstå vad som händer.

Ska bli roligt att se vilket material vi får se framöver!

Transformation

image

Idag är en sån där dag där jag mer eller mindre springer mellan jobbmöten och sociala aktiviteter från 0800 till sent. Ger utmaningar för bloggandet!

Därför delar jag med mig av ett härligt citat från Darja Isaksson, hann nämligen med lite inspiration i morse.
Från minnet: “Ja några kommer säkert äga bilar, det finns ju folk som äger hästar idag. ”

Framtiden, bring it on! ♘

Digitaliserad restaurangupplevelse

Idag var jag och åt lunch på /mother i Stockholm vilket nog utöver Expresskassan på diverse snabbmatsställen eller beställning online får räknas som en av de mest digitaliserade restaurangupplevelserna jag varit med om. Så helt plötsligt kan jag skriva rena matbloggsinlägget här med gott samvete. Så kommer vi prata om hur /mother disruptar krogbranschen?

Deras koncept är som följer:

  1. Slå dig ner
  2. Dubbelklicka på plattan och följ instruktionerna

Det låter ju inte så svårt! Ingenting som en IT-konsult borde ha några större problem med iallafall. Eller? Hela vägen fram till följ instruktionerna gick det faktiskt fint. Väl där blev det lite knepigare. Principen (som jag förstår det) ska vara, plattan visar menyn, du väljer vad du vill ha och sen går du till den disk som matchar din beställning, väl där uppger du ditt bordsnummer och voila’ – lunch!

Vi börjar i avdelning småproblem. Det blir snabbt ganska pilligt på den där plattan och då har jag ändå rätt flinka fingrar, mitt matsällskap likaså. Akta dig för att göra fel, varje post i ordern har visserligen ett eget kryss men oavsett vilket du trycker på så tas FÖRSTA posten bort. Tvärtom hade väl varit hanterbart med kombinationen pilligt och att jag måste rensa hela ordern och göra om är inte tipp topp. Dessutom är det vissa saker som jag inte lyckades förstå, var hämtar jag min dryck? Eller blir den utburen (vårt blev något mitt i mellan)? Gäller det även kaffet (som dessutom är av gravt eftersatt kvalitet i jämförelse med svansföringen på övrig måltid)? Det ingår en salladsbuffé men varken jag eller mitt sällskap lyckades förstå var den började eller slutade, eventuellt så tog vi nu från en tänkt huvudrättssallad… oklart! Jag tror också vi lyckades skapa tre notor med mat, kaffe och dessert men det störde väl inte oss egentligen. Överlag så kände vi oss rätt lost utan att direkt hitta någon som verkade särskilt intresserad av att förklara.

Så vidare till en större frågeställning. Vad är egentligen syftet med upplägget? Jag är ju den första att applådera initiativ till att låta teknik förenkla och förbättra våra beteenden men vilket behov har de hittat och vill tillfredsställa? Det blir ännu mer svårförståeligt när vi går fram och ska hämta vår mat, möjligen något naiv tänker jag att syftet med att jag beställer är att köket (eller köken faktiskt, tänk Vapiano-style) ska kunna leverera ut maten i ett jämt och fint flöde men när vi närmar oss disken inser jag…det här är ju buffé. Självservering vid disk. Enda skillnaden mot buffé är att jag inte får välja att ta av flera saker. Eller det hade jag ju visst kunnat för åtminstone i lagom lunchrusning vid 11.45 fanns det ingen som var intresserad av vårt bordsnummer för att stämma av mot någon order. Inte heller fanns det någon som kunde berätta för oss om det var en sås eller förrättssoppa som stod vid vårt val (eller tillhörde den en annan rätt? Vem vet.). Däremot kostar rätterna olika så i slutändan verkar poängen med plattan vara just det, att låta oss betala efter vad vi äter, det är i alla fall bara vid betalning som frågan om bordsnummer faktiskt kommer upp. Nä, det enda som blev disruptat kändes som servicen och det inte till det bättre.

Tveksam kampanj från 3

Vill börja med att säga att jag verkligen inte har något emot mobiloperatörer, särskilt inte våra svenska som generellt levererar riktigt bra täckning i hela landet till relativt bra priser. Mina amerikanska vänner har mer än en gång fått utstå pikar gällande oförmågan att leverera acceptabel täckning ens i centrala delarna av San Francisco exempelvis (på riktigt, ena operatören har inte täckning i ett kvarteret där andra operatörer har fullt blås, promenera ett kvarter så kan rollerna vara ombytta. Förstår inte ens hur det är möjligt).

Men. Utöver att de med jämna mellanrum verkar behöva påminnas om vad nätneutralitet är och att vi är ganska många som tycker det är viktigt så reagerar jag ibland på deras kommunikation. Som nu när 3 kör stor kampanj om sin sänkning av roamingavgifter inom EU. Vad de glömmer bort att berätta är att anledningen till att de gör det är att de blir tvingade av EU. 2017 ska avgifterna vara helt borta och nu på lördag den 30/4 så tvingas samtliga operatörer sänka sina avgifter till de nya klart lägre maxnivåerna. 3 väljer faktiskt att lägga sig på MAX tillåtna pris. Det här är såklart okej, 3 får gärna ta ut precis så mycket som möjligt om det är den affärsidén man vill köra på men det vore ju klädsamt att inte försöka slå mynt av det genom att kalla sig billiga. Om de verkligen var framåtskridande skulle de till exempel kunna gå i bräschen och redan nu ta bort roamingavgiften helt, ett helt år innan de blir tvingade av EU. Annars kan de förstås vänta och köra en ny kampanj i juni 2017.

EU gillar inte Android

I slutet på förra veckan så offentliggjorde EU att deras utredning av Google och Android lett till formell anklagelse om konkurrenshämmande verklighet. En liten snabbförklaring av vad och varför då tänkte jag försöka få till här idag.

Android är i grunden Open Source och telefon tillverkare kan gratis bygga ihop en lösning till sina modeller. Men, det finns delar som inte är det, Google Play Services. Här ryms stora delar av allt i din telefon som kommunicerar med Google, till exempel appbutiken. Kruxet som EU har invändningar mot är att Google här utöver ett visst mått av utpressning, vill du komma åt appbutiken behöver du också förinstallera Google Sök samt en del andra appar som Chrome, Maps osv. Det här menar EU i praktiken innebär att om en tillverkare vill släppa en telefon med Android så tvingar Google med sin mjukvara och förvalt sök. Google kommer nu påpeka hur det finns versioner av Android utan men frågan är hur långt det argumentet verkligen räcker, det finns ytterst få exempel på tillverkare som testat den här vägen och ännu färre med någon framgång. Dessutom är det så att det i avtalet med Google också finns en del om att inte OCKSÅ sälja egna Androidversioner. Det här låter faktiskt ganska shady tycker jag, om Samsung vill sälja sin S7 i en Google-edition respektive Clean-edition eller vad de nu kan hitta på tycker jag det känns fair. Sannolikt rätt dumt och dyrt för Samsung samt virrigt för konsumenter som ska försöka navigera vilken telefon de ska köpa men fair. Successivt blir också just sök viktigare för Androidupplevelsen, nu när jag med rösten kan sätta timers och på andra sätt styra telefonen så är det med hjälp av röstsöket om jag inte gravt missuppfattat (konstigare saker har ju i och för sig hänt) så förväntan på att få med Googletjänsterna är sannolikt relativt stora från kunderna.

Svårt, jag är ju på väldigt många sätt för en marknad där kundernas intresse kommer långt fram och där konkurrens stimuleras men samtidigt ser jag det som att anledningen till att det är Googles variant av Android som är dominant är på grund av deras överlägsna tjänster. Google investerar massor av pengar i Android som de sen ger bort gratis, syftet är att få folk att använda deras tjänster. Det är liksom affärsidén. Sen känns det värt att nämna att jag på en Android telefon faktiskt kan byta i princip vilken tjänst som helst, jag behöver inte skicka min epost med GMail appen, jag kan byta chatklient bort från Hangouts, byta webbläsare till Firefox, använda HERE Maps – allting via Googles egen appbutik. En ny appbutik måste jag dock ladda ner någon annanstans, till exempel amazon.com.

Summan av kardemumman tycker jag nog ändå landar i att Android ger mig som kund, men också tillverkarna, större möjligheter till konkurrens än något annat operativ system på marknaden (med Ios som uppenbar jämförelse). Men vissa av villkoren kommer nog Google/Alphabet få skruva på, med rätta.

Jag vill slacka mera!

Läste just att min vän och ibland “medkommentator” hos Aftonbladet Morgon, Katarina Andersson (@katmedias) varit och hälsat på hos Slack. Hennes artikel målar en bild av ett osedvanligt sympatiskt start-up företag som pratar om problem i branschen kring representation och  dessutom inte har som främsta mål att hålla kvar de anställda så länge som möjligt. Lite avis blev jag allt :) Hennes text kan du läsa här när du är färdig med mina 5 tankar om slack nedan.

Jag gillar verkligen slack, som en social kanal inom en grupp tycker jag det vida överträffar Facebook Messenger som annars är där merparten av mina konversationer hamnar, samma om man jämför med WhatsApp. Tycker dock det är lite svårt hitintills att se det som ersättaren till e-post. Det finns mycket av vår interna kommunikation som absolut går lika bra i en slack, eller till och med bättre, men det är svårt att överskatta betydelsen av att alla i teamet känner igen sig i hur det fungerar. Slack med sina kanaler är fortfarande förvirrande för många och jag får fortfarande fler mail än privata slacks (eller för den delen, “Skype för företag” meddelanden som vi har som standardkommunikation). Vore extremt roligt att se hur det fungerar på ett företag som faktiskt betalar för att ta del av allt slack erbjuder, inte bara gratisdelen i ett mindre team. Visst verktyg är bara verktyg, men visst vore det fint att få köra en all-in med Trello, molnlagring, incidenthantering, kalenderkoppling och så knyta ihop allting i Slack? Sen finns ju många andra integrationer och bottar (det nya heta har jag hört från Zuckerberg). Ska bli väldigt intressant att se vart det tar vägen, jag tror verkligen de är något på spåren gällande hur vi kommunicerar i jobbet, men det har jag trott om andra saker tidigare, typ Yammer, utan att det för den sakens skull slagit in ännu.

På vägen mot självkörande bilar

Jag äger ingen bil och har inte gjort det så långa perioder av mitt liv tidigare heller. Men det finns ju tillfällen då det är oerhört smidigt att kunna styra sitt resande helt själv så jag har gått med i en bilpool. Efter en del jämförande fram och tillbaka blev det Sunfleet, mest för att de har ett så stort utbud av biltyper, från rätt små personbilar till skåpbilar osv. Att bara ha tillgång till Smart Cars exempelvis som Car2Go kör passar inte mitt nyttjande helt enkelt. Utöver att Sunfleet appen är något av det sämsta jag varit med om i appväg (överdriver ingenstans, buggig och med logiska lösningar som att du trycker bakåt för att gå vidare med en bokning) så har jag varit riktigt nöjd. Det betyder också att jag kör relativt nya bilar och det har ju hänt saker sen jag ägde bil sist.

Idag upptäckte jag något som heter “Road Sign Information” eller på svenska Trafikskyltsinformation. Det är en funktion som försöker identifiera vilka vägskyltar bilen passerat och visar dessa på instrumentbrädan, hastighetsbegränsning till exempel eller om motorväg slutar. Funktionen är inte 100% men funkar faktiskt rätt bra – fiffigt!

Under samma resa pratade vi självkörande bilar och det slog mig att det kanske kunde vara en idé med ett mellansteg. Vi har nog en bit kvar till självkörande bilar här i Sverige men vad sägs om en version som läser av hastighetsbegränsningar och sätter det som maxfart i utbytte mot en lägre försäkringspremie exempelvis? Kanske med ett skatteincitament också, olyckor är långt ifrån gratis för samhället. Jag vet, många bilägare tänker att jag är galen just nu, vem följer hastighetsbegränsningarna? Det är något av min poäng, trafikverket vet att alla kör lite för fort och sätter begränsningarna därefter, om vi vill få upp hastighetsbegränsningarna till när vi har de där självkörande bilarna behöver vi kanske börja följa reglerna innan så trafikverket kan justera upp farten? Ja, jag är optimist men någonstans måste samhällsförändringen starta :)

Mindre människor bakom ratten, mindre enskilt bilägande, högre hastigheter. Inte ett helt dumt recept för en framtid med bättre miljö, enklare parkering, snabbare transporter och lägre kostnader för trafiksäkerhet eller olyckor.

Hoppsan!

Igår glömde jag helt det där med att blogga, hade möten från 8-16.30 när jag satte iväg för att hinna passera Kungsträdgården såhär under klyschornas favoritvecka när körsbärsträden blommar. Passera gjorde jag på vägen till Spritmuseum och min missade bloggpost insåg jag inte förrän jag var hemma 00:20 – missad dag!

Så istället för sedvanligt techande får ni en bild på hur fantastiskt smarrigt jag hade det tillsammans med min sambo Elizabeth och hennes föräldrar som är på besök.

En fantastisk 8-rättersmeny
Delar av två fantastiska 8-rättersmenyer

 

Sony säkrar (äntligen) upp PlayStation Network

Sony har kommit på att det är pinsamt att bli hackad (både filmbolaget och PlayStation Network har ju råkat illa ut) så nu gör de något åt det. Nämligen inför det förträffliga 2-stegs verifiering.

 
Jag har både skrivit och pratat om det här tidigare så nu blir det pop-version och påminnelse.
2-stegs verifiering kombinerar någonting du vet (vanligen ditt användarnamn och lösenord) med någonting du har (exempelvis ett inloggningskort, bankdosa, mobiltelefon). Det här gör din inloggning till en tjänst otroligt mycket säkrare. Någon kan komma över ditt lösenord utan för den skull kunna logga in på ditt konto. Hen har ju inte dosan/mobilen eller vad du nu använder som andra steg. Det gäller oavsett om du tappat ditt lösenord på Sergels torg eller om tjänsten du använder blivit hackad. Ofta kan du också välja att den dator du loggar in från kan kommas ihåg så att du inte behöver extra steget hemma till exempel. Det är sannolikt inte där en hackare befinner sig…

Så se nu till att aktivera det här där det går, Facebook, Google, Twitter, Playstation network, Xbox live, överallt.

Läs mer hos Polygon
eller
loading.se

Och tack storebror för tipset ☺️