Vem kan man lita pÄ?

Kom av mig halvvÀgs genom gÄrdagens inlÀgg, nÄgot dök upp och det trillade ur huvudet helt enkelt. NÄja, alla överlevde nog en dag utan mina tankar om recensioner och förtroende.

Det hĂ€r Ă€r en sak jag diskuterat ganska mycket med mina vĂ€nner som Ă€r journalister pĂ„ riktigt, inte som jag som mest gĂ€stspelat. Som konsument och allmĂ€nt teknikintresserad har jag sjĂ€lvklart inte tillgĂ„ng till tillnĂ€rmelsevis lika mĂ„nga datapunkter nĂ€r jag utvĂ€rderar en produkt. Min erfarenhet av senaste Iphonen blir begrĂ€nsad till det jag klĂ€mmer pĂ„ vĂ€nners enheter samt det jag frĂ„gar ut dem om. HĂ€r kommer dĂ„ de professionella tyckarna in i bilden – jag kan ju lĂ€sa huuuur mycket som helst pĂ„ nĂ€tet om hur den ena kameran presterar i jĂ€mförelse med en annan, samt i allmĂ€nhet om hur bra eller dĂ„lig en produkt Ă€r. Men hur bedömer jag vems recension jag kan lita pĂ„? Bra/dĂ„ligt Ă€r ju i mĂ„ngt och mycket en subjektiv frĂ„ga.
En viktig part blir sÄklart track-record, vilka publikationer och personer har tidigare haft Äsikter jag senare kunnat bekrÀfta att jag hÄller med om? Men ocksÄ hur vÀl underbyggda personens argument framstÄr sÄklart, som i alla diskussioner. BÀgge dessa punkter handlar mycket om min bedömning av deras trovÀrdighet men hÀr finns nÄgonting mer, skribentens relation till produkten kan ocksÄ ha en inverkan pÄ deras uppfattning.
Det hĂ€r tycker jag kan delas in i tvĂ„ olika typer av bias. Den ena Ă€r rent personlig och handlar mest om personens förmĂ„ga att bortse frĂ„n sina befĂ€sta Ă„sikter. HĂ€r kommer alla typer av ”fanboy/fangirl” in men ocksĂ„ lite mindre dramatiskt, en site som i huvudsak bevakar Apple tenderar att vara lite mer positiv men i kan ofta i gengĂ€ld ocksĂ„ ge mer insatt kritik i detaljer en mindre nischad publikation missar. SĂ„ till den andra sidan dĂ„, mer kommersiell bias.
Det Ă€r hĂ€r det blir riktigt spĂ€nnande, sĂ€rskilt i vĂ„r tid av ”nya medier” med bloggar och nischsiter. Journalister har sedan lĂ€nge fĂ„tt testprodukter och mĂ„nga redaktioner har dĂ€rför ocksĂ„ en vana kring hur det ska hanteras. I vilken grad bör det framgĂ„ att man fĂ„tt gratisenheter? Ska enheterna skickas tillbaka? Personligen tycker jag att det bör framgĂ„ nĂ€r man fĂ„tt nĂ„got i utvĂ€rderingssyfte, men det lĂ€mnar ocksĂ„ nĂ„got av en grĂ„zon för de fall dĂ€r det inte finns ett uttalat syfte att testa/utvĂ€rdera. Genom Ă„ren har jag fĂ„tt en lĂ„ng rad enheter (visar det sig nĂ€r jag tĂ€nker bakĂ„t): Tre smartklockor, tre telefoner, en surfplatta och en Chromebook. Det hĂ€r har inte varit i egenskap av bloggare eller tyckare egentligen men nog har de hĂ€r enheterna nĂ€mnts pĂ„ bloggen och pĂ„verkat min kommunikation utĂ„t. Om inte annat sĂ„ har det pĂ„verkat min kunskap om vissa plattformar. SvĂ„rt tycker jag, brukar försöka nĂ€mna det om jag skriver nĂ„got lĂ€ngre men nĂ€r det bara nĂ€mns i förbifarten Ă€r det svĂ„rare och kĂ€nns inte naturligt. Ingen av de hĂ€r enheterna har jag skickat tillbaka, en försökte jag med men det fanns det inget intresse för. SjĂ€lv ser jag inte heller nĂ„got stort problem för mig som helt fristĂ„ende och pĂ„ vissa sĂ€tt ser jag en skribent som valt att fortsĂ€tta anvĂ€nda produkten som en positiv sak. Är det bĂ€ttre om hen skickar tillbaka sin ex. Apple Watch och sen gĂ„r och köper en ny? Ja, kanske ur synvinkeln att vara vĂ€ldigt tydlig med objektiviteten men jag kan inte se att det egentligen Ă€ndrar nĂ„got i praktiken. MĂ„nga av mina journalistvĂ€nner har starka Ă„sikter om att man absolut ska skicka tillbaka men hitintills vĂ€ntar jag pĂ„ argument annat Ă€n mer ideologiskt lagda att det just Ă€r tydligt och ”rĂ€tt”. Jag tror personligen att de allra flesta journalister har förmĂ„gan att inte kĂ€nna sig skyldig företag X nĂ„got men det Ă€r ju nĂ„got som en lĂ€sare kan ifrĂ„gasĂ€tta vilket leder tillbaka till trovĂ€rdigheten, det Ă€r alltsĂ„ lĂ€ttare att hĂ€vda sin opartiskhet om ingenting behĂ„lls. Ur miljösynpunkt lĂ„ter det ju hĂ„l i huvudet att skicka tillbaka en fullt fungerande enhet som hamnar i en lĂ„da hos tillverkaren, kan man kanske donera? Intressanta avvĂ€gningar helt klart! Kan inte lĂ„ta bli att tĂ€nka att det finns en demokratiserande effekt av att Ă€ven mindre plĂ„nböcker har möjlighet att bilda sig uppfattningar de kan sprida pĂ„ nĂ€tet och att de stora mediebolagen kanske lĂ€ttare kan prata om att det Ă€r vĂ€rt priset för demonstrativ objektivitet.

Kort reflektion utanför tekniken

Idag Àr en dag utan sÀrskilt mycket tid över för bloggandet sÄ jag nöjer mig med att ge ett tips kring jobbsökande.
“Men vad nu, han jobbar ju med IT?” tĂ€nker vĂ€n av ordning eller andra lĂ€sare. Visserligen helt sant, men nu har jag ocksĂ„ anstĂ€llt andra kloka IT-stjĂ€rnor under nĂ„gra Ă„r. Ta det för vad det Ă€r, jag Ă€r inte HR-proffs men kan uttala mig för mig sjĂ€lv och delvis kollegor.

Till tipset. Se till att lyfta dina styrkor. Det gĂ€ller sĂ„klart generellt ocksĂ„ men jag tĂ€nker precisera. Om det inte uttryckligen efterfrĂ„gas ansökan pĂ„ ett sĂ€rskilt sprĂ„k (i mitt fall och sĂ€kert vanligast i Sverige, engelska eller svenska) vĂ€lj det sprĂ„k du Ă€r bĂ€st pĂ„. Är svenska ditt modersmĂ„l sĂ„ ÄR den bĂ€ttre Ă€n din engelska med otroligt fĂ„ undantag. Inte helt ovanligt att jag lĂ€ser ansökningar som möjligen skulle kunna vara aktuella men som i princip missar chansen för att de skriver pĂ„ ett sprĂ„k de inte behĂ€rskar – som Ă„tminstone enligt CV inte heller Ă€r deras starkaste sprĂ„k.

NÀ hörni, engelska Àr inte coolt nog för att kompensera att du inte lyckas förmedla din kompetens och
dina kvalitéer.

Uber och juridiken

Ibland mÄste det kÀnnas hopplöst att arbeta pÄ Uber, man vill bara leverera hÀrliga persontransporter men i land efter land och stat efter stat hamnar olika lagar i vÀgen. Jag gör inte ansprÄk pÄ att ha koll pÄ alla fallen, dessutom Àr jag inte jurist,tanken hÀr Àr snarare lite logiskt resonemang kring turerna i Sverige och det som lett till att tjÀnsten UberPOP nu lÀggs ner.
Varje land har sÄklart rÀtten att stifta sina egna lagar, företag har inte rÀtt att strunta i dem bara för att lagen Àr dum. Men som tyckare sÄ kan ju jag fÄ tycka att lagen Àr dum ?

PÄ mÄnga platser i vÀrlden krÀvs nÄgon typ av licens för att köra passagerare. HÀr och dÀr anvÀnds det för att begrÀnsa konkurrens, den typen av marknadshinder förstÄr jag kan driva företag galna. Ganska ofta Àr syftet dock att garantera sÀkerheten för passagerarna eller för den delen sÀkra rÀtt skatteintÀkter. Bra tÀnkt! Men lagstiftning blir inaktuell och det dÀr ursprungliga kravet kanske inte lÀngre Àr det Ànda sÀttet att nÄ mÄlen (ex sÀkerhet eller skatt). HÀr kommer Ubers första problem i Sverige in. Taxameter. Bilarna har ingen fysisk taxameter vilket krÀvs för att köra taxi i Sverige. Det finns dock regler om dispens och dessa gÀller bilar som bara tar bestÀllda körningar (finns lite fler regler kring det men i korthet) som bestÀlls genom ett bokningssystem. SÄ i och med att alla körningar bokas i appen kan Uber nyttja dispensen. Det hÀr var omstritt och nÄgot som Uber fÄtt kÀmpa för att fÄ behÄlla. Det har man gjort genom lobbyarbete framförallt. Bra sÄ! MÄlet Àr att undvika svarta pengar vilket uppnÄs genom appen och avsaknaden av kontant betalning vilket kan uppnÄs pÄ fler sÀtt Àn en taxameter.

Ett annat problem stötte man dock pĂ„ nĂ€r man började lĂ„ta privatpersoner nyttja sina egna bilar för att ta körningar genom appen. Det Ă€r det hĂ€r man kallat UberPOP som alltsĂ„ nu lĂ€ggs ner i Sverige. SkĂ€let Ă€r helt enkelt att förarna inte uppfyller kraven för att fĂ„ köra passagerare och klassas dĂ„ som svarttaxi. Efter att ha gjort visserligen inte vĂ€rldens djupaste efterforskningar verkar kraven för att fĂ„ taxiförarlegitimation rĂ€tt rimliga. Det handlar bland annat om yrkeskunnande, bedömas som lĂ€mplig förare, inte ha nĂ„gra medicinska besvĂ€r som kan Ă€ventyra trafiksĂ€kerheten. Det enda som skulle kunna diskuteras Ă€r vĂ€l yrkeskunnandet och vad som ska ingĂ„ dĂ€r men det verkar inte konstigt utan saker som relevant juridik, skatteregler och sĂ€kerhet. Uber försökte pĂ„stĂ„ att man gjorde egna kontroller (vilket DiDigital visade var…bullshit) men det hĂ€r Ă€r sĂ„ uppenbart att det Ă€rligt talat förvĂ„nar mig att man försökte driva det sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt. Att bara köra pĂ„ som man sjĂ€lv finner lĂ€mpligt Ă€r inte bara osnyggt det utnyttjar ocksĂ„ godtrogna personer som signar upp sig som chaufförer och sen blir Ă„talade för brott. SĂ„ tack och hej UberPOP, vĂ€lkommen tillbaka nĂ€r ni krĂ€ver taxilegg.

NĂ„gra tankar om Uber

Har nÀmnt Uber en del pÄ sistone och nu har de dessutom annonserat att man stÀnger ner UberPOP i Sverige. SÄ lÄt oss prata lite om Uber, företaget som Àr hyllat hatat och inblandat i juridiska strider vÀrlden över. Det blir tvÄ delar!

Vi börjar med hyllningarna. PÄ mÄnga sÀtt sÄ sÄg Ubers grundare en marknad som inte fungerade och dÀr det fanns mer potential. DÀr det hela uppkom i San Francisco Àr taxinÀringen relativt reglerad. Genom att begrÀnsa hur mÄnga licensierade taxis som fanns ute skapade man en sÀkrad efterfrÄgan vilket ledde till att bolagen i princip inte behövde konkurrera med varandra. NÄgra av mina absolut sÀmsta serviceupplevelser Àr frÄn taxiresor i Bay area. DÄ var jag ÀndÄ dÀr EFTER att Uber visat att marknaden sökte nÄgot annat. Deras affÀrsidé Àr ju relativt simpel: komma till rÀtta med tillgÄngen, var tillförlitlig och transparent, gör det enkelt att betala. En app som visar var nÀrmaste bil befinner sig, enkel rating och automatisk betalning frÄn sparat kort. Boom. Löste egentligen allt utom tillgÄng till bilar. Den pucken Àr del i juridiken sÄ lÄt oss Äterkomma. Just det dÀr med tillgÄng har ocksÄ varit ett mindre problem i Sverige och dÀrmed skulle jag pÄstÄ har Ubers pÄverkan hÀr varit mycket mindre.

Hatet dÄ? HÀr skulle jag sÀga att det finns tvÄ kategorier. Den ena Àr kritik frÄn förare, etablerade taxibolags men ocksÄ egna förare. Andra taxis kanske inte Àr sÄ konstigt men egna förare? HÀr handlar det mycket om ersÀttning, hur stor del av kakan Àr det rimligt att uber lÀgger beslag pÄ som förmedlare. Den juridiska fighten kring om förarna ska rÀknas som anstÀllda handlar ocksÄ om det hÀr och i förlÀngningen deras rÀttigheter. Tycker det Àr helt rimligt att förarna organiserar sig för att stÀlla krav och förhandla tillsammans. Men att vilja klassas som anstÀllda blir lite klurigt i min bok, syftet Àr just att erbjuda en plattform för frilansande chaufförer, i annat fall Àr man bara ett taxibolag och dÄ tappar förarna egenstyret. Man vill lite bÄde Àta kakan och ha den kvar. Sök jobb hos eller starta ett taxibolag, dÀr kan man ha schemalagda pass och status som en anstÀlld. I Sverige har vi ocksÄ sett hur taxibolagen utvecklat sina egna appar och nu Àr ett riktigt bra alternativ för den som vill ha den typen av jobb respektive taxiupplevelse.

Kategori tvĂ„ av kritiken handlar mer om företagskultur. Man verkar inte ta anvĂ€ndares integritet pĂ„ sĂ„ stort allvar. Till exempel ordnade de fest, dĂ€r det pĂ„ projektor visades alla pĂ„gĂ„ende resor i en region. Att det gĂ„r att kolla upp en resa med rĂ€tt behörighet Ă€r inte konstigt, att man bedömer det lĂ€mpligt att visa dem som underhĂ„llning…
VD verkar dessutom vara rÀtt douchig och bland annat har journalister som granskat företaget blivit spÄrade (!) nÀr de anvÀnt tjÀnsten. Det hÀr Àr kortversionen men hÀr finns rimlig kritik mot ett stort företag som uppför sig lite barnsligt helt enkelt.

Det hÀr blev pÄ tok för lÄngt och klockan Àr sent sÄ vi tar tvisterna och den avstÀngda tjÀnsten imorgon!

,

Det kontantlösa samhÀllet

GÄrdagens mest intressanta lÀsning kommer frÄn Wired och handlar om pengar. Generellt Àr jag inte nÄgon som blir till sig över ekonominyheterna men sÄ handlar det hÀr ocksÄ mer om beteende, hur vi spenderar vÄra pengar. NÀrmare bestÀmt hur kontantlöst det svenska samhÀllet blivit.

Sverige ligger nÀmligen riktigt fint till nÀr det kommer till att anvÀnda andra betalmedel Àn kontanter. Fler och fler försÀljningsstÀllen accepterar inte ens cash. Det finns sÄklart mÄnga anledningar till att det Àr bra. Artikeln fokuserar vÀldigt mycket just pÄ sÀkerhetsaspekten. Digitala pengar Àr i mycket större grad spÄrbara vilket gör dem mindre attraktiva för kriminell verksamhet, det ger ökade skatteintÀkter och minskad rÄnrisk. I korta drag. Allt det hÀr lÄter logiskt i mina öron Àven om det verkar svÄrt att leda kausalitet i bevis Àn sÄ lÀnge.

Jag har, som bekant för den som hÀnger med i bloggen, spenderat en hel del tid i USA och stör mig hela tiden pÄ vikten av kontanter (samt checkar!) och hur dÄliga deras internetbanker Àr (hÀr verkar det dock ske en snabb utveckling). Inte för att det möjliggör kriminell verksamhet utan för att allt blir sÄ sjukt krÄngligt. Digitala pengar Àr sÄ mycket enklare oavsett om det handlar om transaktioner mellan mig och mina vÀnner eller mot en handlare. Ser mest fram emot att inte behöva kortet heller utan fÄ anvÀnda telefonen istÀllet.

LÀs artikeln hÀr tycker jag!

App-special

Eftersom jag just bytt telefon har fÄtt chansen att tÀnka över lite vilka appar jag anvÀnder och vilka som installeras mest för att. Det hÀr Àr inte tÀnkt som nÄgon komplett lista över vad jag har pÄ telefonen utan snarare ge lite inblick i mitt anvÀndande och nÄgra tips pÄ guldkorn.

  • Spotify – alltid en av de första apparna in och den jag saknar nĂ€r den automatiska Ă„terstĂ€llningen Ă€r för lĂ„ngsam
  • Instagram – merparten av min tid i sociala medier ligger hĂ€r :)
  • PocketCast – Riktigt bra podcastspelare. Snygg, synkar mellan enheter, kan styra uppspelningshastighet, starta X tid in osv. VĂ€rd!
  • Twitter – faktiskt en av de platser dĂ€r jag hittar mest lĂ€svĂ€rda nyheter/krönikor/texter.
  • Facebook – anvĂ€nder jag mindre och mindre men ovĂ€rderlig nĂ€r det kommer till event i min umgĂ€ngeskrets. Motsatsen till twitter, dvs. hĂ€r hittar jag mycket skrĂ€p jag inte vill lĂ€sa :)
  • Facebook Messenger – jag tycker ju inte om det, men en av de bĂ€sta meddelandeapparna, med riktigt bra röstsamtal. Delvis för att “alla” har den. Ska bli intressant att se hur “plattformen messenger” utvecklar sig framöver. Lite fult att bara döpa den till messenger (sĂ€rskilt eftersom Google+ med tillhörande app som lika lurigt hette bara messenger slĂ€pptes…ett knappt Ă„r innan?).
  • Google Drive (+ de separata apparna för docs, sheets osv.) – Har i princip alla mina personliga filer i Drive numera, inklusive foton. SĂ„ alltid Ă„tkomligt frĂ„n mobilen.
  • Google Hangouts – Min favorit meddelandeapp. TyvĂ€rr inte lika vĂ€lanvĂ€nd men synkar bĂ€ttre mellan enheter Ă€n facebooks samt har ett överlĂ€gset webbgrĂ€nsnitt i jĂ€mförelse med att sitta med facebook öppet pĂ„ datorn. Bra pĂ„ videosamtal!
  • Outlook – Äntligen har Microsoft fĂ„tt ur sig en anvĂ€ndbar mail app! Fungerar klart bĂ€ttre för min jobbmail Ă€n GMail appen eller nĂ„gon telefontillverkares egna. Rekommenderas om du kör 360 pĂ„ jobbet eller privat outlook.com mail.
  • Snapseed – Jag vet, VSCOCam Ă€r kraftfullare, proffsigare osv. Men jag gillar att göra min bildredigering i Snapseed, snabbt, enkelt grĂ€nssnitt och lagom mycket funktion för den hĂ€r glada amatören.
  • Google Foton – Tycker att Galleri-delen i Android har fĂ„tt ett stort lyft iochmed Foton. Jag vet att inte alla hĂ„ller med men sĂ€rskilt för mig som redan har mina bilder i Drive Ă€r den grym. Gillar sĂ€rskilt de automatiska förslagen “assistenten” ger mig, ofta riktigt roliga animeringar och nĂ€r den klistrar ihop panoramabilder blir jag ofta imponerad. Att jag dessutom fĂ„r “idag för X Ă„r sedan” med gamla bilder Ă€r ett roligt sĂ€tt att fĂ„ en pĂ„minnelse om att bilder kan ha ett vĂ€rde Ă€ven efter den snabba instagrampubliceringen.
  • Omni – Nyhetsapp som jag jobbade med för ett gĂ€ng Ă„r sedan. Gillar fortfarande hur de snabbt kan ge mig en överblick över nyhetslĂ€get och lĂ„ta mig gĂ„ djupare inom de omrĂ„den som verkar sĂ€rskilt intressant. Äntligen med stöd för deeplinks (nĂ€r lĂ€nkar öppnas i appen istĂ€llet för att ta mig till deras webb)! Lite frikostiga med flashandet ibland.
  • GĂ€ng nyhetsappar, DN, AB, SvD. Mest för att slippa hamna pĂ„ deras sĂ€llan utmĂ€rkta mobilsidor nĂ€r jag följer lĂ€nkar frĂ„n twitter med mera. StĂ€nger av notiser omedelbart efter att jag installerat. Dels för att jag bara behöver flash frĂ„n en tjĂ€nst och dĂ„ Ă€r Omni hitintills mitt bĂ€sta val, och anledningen till det Ă€r att övriga vid ett tillfĂ€lle eller annat flashat helt ofattbart ointressanta saker.
  • YouTube, SVT Play – AnvĂ€nder inte supermycket pĂ„ telefonen men en del. Framförallt sĂ„ anvĂ€nder jag luren som “kontroll” och castar till min Chromecast (se separat post hĂ€r).
  • Google Maps. Jag har provat mĂ„nga olika karttjĂ€nster, men hitintills Ă€r ingen i nĂ€rheten av Google nĂ€r det kommer till anvĂ€ndarvĂ€nlighet, mĂ€ngd data eller turn-by-turn navigering. En sak som stör mig Ă€r att det inte gĂ„r att ladda ner egna kartor till offline-lĂ€get men annars Ă€r det hĂ€r nĂ€ra pĂ„ fullpott och ovĂ€rderligt.
  • Mobilt BankID – ni vet vad det Ă€r och ni vet hur det funkar. Men kan vi inte bara stanna upp och fundera över hur fantastiskt bra den hĂ€r tjĂ€nsten funkar?
  • Authenticator – AnvĂ€nder jag för en massa 2-stegsverifiering (lĂ€s separat post hĂ€r)
  • Tink – bankappgrej, fĂ„r nog bli en separat post i framtiden tror jag, det hĂ€r Ă€r redan för lĂ„ngt :)
  • Trello & Slack – se separat post hĂ€r och hĂ€r
  • Uber – behöver ingen vidare presentation va?
  • Sunfleet – sĂ€msta appen nĂ„gonsin fast till en tjĂ€nst jag verkligen gillar. Bilpool ftw. (Post)

Vi nöjer oss dÀr, finns sÄklart mÄnga fler som jag verkligen skulle sakna dÄ och dÄ om de inte fanns men som jag inte anvÀnder tillrÀckligt regelbundet för att ta sig in pÄ listan.

Ooops

Med sÄhÀr snurriga helger dÀr en Àr ledig torsdag men jobbar fredag Àr det lÀtt att tappa bort bloggen. Vilket tydligen hÀnde i fredags, sjÀlv trodde jag att det var igÄr jag glömde men tydligen inte.
SÄ kan det gÄ, istÀllet kommer hÀr nÄgra bilder frÄn helgen ?

Digital kundupplevelse

Idag tÀnkte jag skaffa biljetter till Veronica Maggio pÄ stadion i augusti, men pÄ vÀgen till mitt biljettköp fick jag en liten genomgÄng i hur smÄ missar i kundupplevelsen kan frustrera en till den milda grad att jag allvarligt övervÀgde att strunta i det.

Problem 1, hÀrligt med en arenakartor dÀr jag fÄr vÀlja biljett men det hÀr var bland den otydligaste och utan tydliga markörer var det faktiskt gick att klicka. Petigt, javisst. Men nÀr jag mÄste gissa var det gÄr att klicka har designen misslyckats.

Problem 2, nÀstan Ànnu petigare. MÄnga steg med bekrÀftelser.

Problem 3. Att jag ska betala Extra (!) för att fĂ„ biljetten till mobilen Ă€r för mig nĂ„got av ett mysterium. Om ni ser till att ha era system pĂ„ plats kommer det vara sĂ€krare, minska risken för förfalskade biljetter samt ge er möjlighet att helt kontrollera andrahandsmarknaden. Men visst, tjĂ€na 10 kronor istĂ€llet. Dagens mest kortsiktiga…

Problem 4. HĂ€r nĂ„gonstans vill jag av principskĂ€l lĂ„ta bli att handla. Eftersom jag gillar live-musik bestĂ€mde jag mig för att skapa ett konto och ta emot nyhetsbrev.  Misstake. SĂ„ nĂ€r det blev dags för betalning (efter…7isch steg) sĂ„ autofyllde den med mina personuppgifter, snyggt! Mindre snyggt att den autofyllde med ett tecken deras betallösning inte kunde hantera. É i mitt efternamn funkar jĂ€ttefint hos vissa, inte alls hos andra. Helt okej, mina kort har faktiskt haft olika historiskt, men dĂ„ fĂ„r man se till att 1. inte autofylla sĂ„dana tecken; 2. ge ett tydligt felmeddelande (typ ogiltigt tecken hade rĂ€ckt, kanske visa tillĂ„tna tecken ocksĂ„). Vad man absolut inte ska göra Ă€r att ge kryptiskt felmeddelande, ha knappar för fortsĂ€tt respektive avbryt som inte leder nĂ„gon vart, byta sprĂ„k till norska, avsluta hela mitt köp. Om det hade varit en konsert dĂ€r biljetterna tog slut direkt hade jag varit körd – och mer förbannad Ă€n irriterad.

Tillslut gick det bra ÀndÄ (jag gissade mig till teckenmissen) och vi gÄr pÄ Maggio i augusti men det Àr ett bra exempel pÄ hur viktigt det Àr att tÀnka pÄ hela kundresan. Det görs alldeles för lite anvÀndartester i Sverige, gör det löpande sÄ kommer ni mÀrka skillnad!