Vem kan man lita på?

Kom av mig halvvägs genom gårdagens inlägg, något dök upp och det trillade ur huvudet helt enkelt. Nåja, alla överlevde nog en dag utan mina tankar om recensioner och förtroende.

Det här är en sak jag diskuterat ganska mycket med mina vänner som är journalister på riktigt, inte som jag som mest gästspelat. Som konsument och allmänt teknikintresserad har jag självklart inte tillgång till tillnärmelsevis lika många datapunkter när jag utvärderar en produkt. Min erfarenhet av senaste Iphonen blir begränsad till det jag klämmer på vänners enheter samt det jag frågar ut dem om. Här kommer då de professionella tyckarna in i bilden – jag kan ju läsa huuuur mycket som helst på nätet om hur den ena kameran presterar i jämförelse med en annan, samt i allmänhet om hur bra eller dålig en produkt är. Men hur bedömer jag vems recension jag kan lita på? Bra/dåligt är ju i mångt och mycket en subjektiv fråga.
En viktig part blir såklart track-record, vilka publikationer och personer har tidigare haft åsikter jag senare kunnat bekräfta att jag håller med om? Men också hur väl underbyggda personens argument framstår såklart, som i alla diskussioner. Bägge dessa punkter handlar mycket om min bedömning av deras trovärdighet men här finns någonting mer, skribentens relation till produkten kan också ha en inverkan på deras uppfattning.
Det här tycker jag kan delas in i två olika typer av bias. Den ena är rent personlig och handlar mest om personens förmåga att bortse från sina befästa åsikter. Här kommer alla typer av ”fanboy/fangirl” in men också lite mindre dramatiskt, en site som i huvudsak bevakar Apple tenderar att vara lite mer positiv men i kan ofta i gengäld också ge mer insatt kritik i detaljer en mindre nischad publikation missar. Så till den andra sidan då, mer kommersiell bias.
Det är här det blir riktigt spännande, särskilt i vår tid av ”nya medier” med bloggar och nischsiter. Journalister har sedan länge fått testprodukter och många redaktioner har därför också en vana kring hur det ska hanteras. I vilken grad bör det framgå att man fått gratisenheter? Ska enheterna skickas tillbaka? Personligen tycker jag att det bör framgå när man fått något i utvärderingssyfte, men det lämnar också något av en gråzon för de fall där det inte finns ett uttalat syfte att testa/utvärdera. Genom åren har jag fått en lång rad enheter (visar det sig när jag tänker bakåt): Tre smartklockor, tre telefoner, en surfplatta och en Chromebook. Det här har inte varit i egenskap av bloggare eller tyckare egentligen men nog har de här enheterna nämnts på bloggen och påverkat min kommunikation utåt. Om inte annat så har det påverkat min kunskap om vissa plattformar. Svårt tycker jag, brukar försöka nämna det om jag skriver något längre men när det bara nämns i förbifarten är det svårare och känns inte naturligt. Ingen av de här enheterna har jag skickat tillbaka, en försökte jag med men det fanns det inget intresse för. Själv ser jag inte heller något stort problem för mig som helt fristående och på vissa sätt ser jag en skribent som valt att fortsätta använda produkten som en positiv sak. Är det bättre om hen skickar tillbaka sin ex. Apple Watch och sen går och köper en ny? Ja, kanske ur synvinkeln att vara väldigt tydlig med objektiviteten men jag kan inte se att det egentligen ändrar något i praktiken. Många av mina journalistvänner har starka åsikter om att man absolut ska skicka tillbaka men hitintills väntar jag på argument annat än mer ideologiskt lagda att det just är tydligt och ”rätt”. Jag tror personligen att de allra flesta journalister har förmågan att inte känna sig skyldig företag X något men det är ju något som en läsare kan ifrågasätta vilket leder tillbaka till trovärdigheten, det är alltså lättare att hävda sin opartiskhet om ingenting behålls. Ur miljösynpunkt låter det ju hål i huvudet att skicka tillbaka en fullt fungerande enhet som hamnar i en låda hos tillverkaren, kan man kanske donera? Intressanta avvägningar helt klart! Kan inte låta bli att tänka att det finns en demokratiserande effekt av att även mindre plånböcker har möjlighet att bilda sig uppfattningar de kan sprida på nätet och att de stora mediebolagen kanske lättare kan prata om att det är värt priset för demonstrativ objektivitet.

Kort reflektion utanför tekniken

Idag är en dag utan särskilt mycket tid över för bloggandet så jag nöjer mig med att ge ett tips kring jobbsökande.
“Men vad nu, han jobbar ju med IT?” tänker vän av ordning eller andra läsare. Visserligen helt sant, men nu har jag också anställt andra kloka IT-stjärnor under några år. Ta det för vad det är, jag är inte HR-proffs men kan uttala mig för mig själv och delvis kollegor.

Till tipset. Se till att lyfta dina styrkor. Det gäller såklart generellt också men jag tänker precisera. Om det inte uttryckligen efterfrågas ansökan på ett särskilt språk (i mitt fall och säkert vanligast i Sverige, engelska eller svenska) välj det språk du är bäst på. Är svenska ditt modersmål så ÄR den bättre än din engelska med otroligt få undantag. Inte helt ovanligt att jag läser ansökningar som möjligen skulle kunna vara aktuella men som i princip missar chansen för att de skriver på ett språk de inte behärskar – som åtminstone enligt CV inte heller är deras starkaste språk.

Nä hörni, engelska är inte coolt nog för att kompensera att du inte lyckas förmedla din kompetens och
dina kvalitéer.

Uber och juridiken

Ibland måste det kännas hopplöst att arbeta på Uber, man vill bara leverera härliga persontransporter men i land efter land och stat efter stat hamnar olika lagar i vägen. Jag gör inte anspråk på att ha koll på alla fallen, dessutom är jag inte jurist,tanken här är snarare lite logiskt resonemang kring turerna i Sverige och det som lett till att tjänsten UberPOP nu läggs ner.
Varje land har såklart rätten att stifta sina egna lagar, företag har inte rätt att strunta i dem bara för att lagen är dum. Men som tyckare så kan ju jag få tycka att lagen är dum ?

På många platser i världen krävs någon typ av licens för att köra passagerare. Här och där används det för att begränsa konkurrens, den typen av marknadshinder förstår jag kan driva företag galna. Ganska ofta är syftet dock att garantera säkerheten för passagerarna eller för den delen säkra rätt skatteintäkter. Bra tänkt! Men lagstiftning blir inaktuell och det där ursprungliga kravet kanske inte längre är det ända sättet att nå målen (ex säkerhet eller skatt). Här kommer Ubers första problem i Sverige in. Taxameter. Bilarna har ingen fysisk taxameter vilket krävs för att köra taxi i Sverige. Det finns dock regler om dispens och dessa gäller bilar som bara tar beställda körningar (finns lite fler regler kring det men i korthet) som beställs genom ett bokningssystem. Så i och med att alla körningar bokas i appen kan Uber nyttja dispensen. Det här var omstritt och något som Uber fått kämpa för att få behålla. Det har man gjort genom lobbyarbete framförallt. Bra så! Målet är att undvika svarta pengar vilket uppnås genom appen och avsaknaden av kontant betalning vilket kan uppnås på fler sätt än en taxameter.

Ett annat problem stötte man dock på när man började låta privatpersoner nyttja sina egna bilar för att ta körningar genom appen. Det är det här man kallat UberPOP som alltså nu läggs ner i Sverige. Skälet är helt enkelt att förarna inte uppfyller kraven för att få köra passagerare och klassas då som svarttaxi. Efter att ha gjort visserligen inte världens djupaste efterforskningar verkar kraven för att få taxiförarlegitimation rätt rimliga. Det handlar bland annat om yrkeskunnande, bedömas som lämplig förare, inte ha några medicinska besvär som kan äventyra trafiksäkerheten. Det enda som skulle kunna diskuteras är väl yrkeskunnandet och vad som ska ingå där men det verkar inte konstigt utan saker som relevant juridik, skatteregler och säkerhet. Uber försökte påstå att man gjorde egna kontroller (vilket DiDigital visade var…bullshit) men det här är så uppenbart att det ärligt talat förvånar mig att man försökte driva det så här långt. Att bara köra på som man själv finner lämpligt är inte bara osnyggt det utnyttjar också godtrogna personer som signar upp sig som chaufförer och sen blir åtalade för brott. Så tack och hej UberPOP, välkommen tillbaka när ni kräver taxilegg.

Några tankar om Uber

Har nämnt Uber en del på sistone och nu har de dessutom annonserat att man stänger ner UberPOP i Sverige. Så låt oss prata lite om Uber, företaget som är hyllat hatat och inblandat i juridiska strider världen över. Det blir två delar!

Vi börjar med hyllningarna. På många sätt så såg Ubers grundare en marknad som inte fungerade och där det fanns mer potential. Där det hela uppkom i San Francisco är taxinäringen relativt reglerad. Genom att begränsa hur många licensierade taxis som fanns ute skapade man en säkrad efterfrågan vilket ledde till att bolagen i princip inte behövde konkurrera med varandra. Några av mina absolut sämsta serviceupplevelser är från taxiresor i Bay area. Då var jag ändå där EFTER att Uber visat att marknaden sökte något annat. Deras affärsidé är ju relativt simpel: komma till rätta med tillgången, var tillförlitlig och transparent, gör det enkelt att betala. En app som visar var närmaste bil befinner sig, enkel rating och automatisk betalning från sparat kort. Boom. Löste egentligen allt utom tillgång till bilar. Den pucken är del i juridiken så låt oss återkomma. Just det där med tillgång har också varit ett mindre problem i Sverige och därmed skulle jag påstå har Ubers påverkan här varit mycket mindre.

Hatet då? Här skulle jag säga att det finns två kategorier. Den ena är kritik från förare, etablerade taxibolags men också egna förare. Andra taxis kanske inte är så konstigt men egna förare? Här handlar det mycket om ersättning, hur stor del av kakan är det rimligt att uber lägger beslag på som förmedlare. Den juridiska fighten kring om förarna ska räknas som anställda handlar också om det här och i förlängningen deras rättigheter. Tycker det är helt rimligt att förarna organiserar sig för att ställa krav och förhandla tillsammans. Men att vilja klassas som anställda blir lite klurigt i min bok, syftet är just att erbjuda en plattform för frilansande chaufförer, i annat fall är man bara ett taxibolag och då tappar förarna egenstyret. Man vill lite både äta kakan och ha den kvar. Sök jobb hos eller starta ett taxibolag, där kan man ha schemalagda pass och status som en anställd. I Sverige har vi också sett hur taxibolagen utvecklat sina egna appar och nu är ett riktigt bra alternativ för den som vill ha den typen av jobb respektive taxiupplevelse.

Kategori två av kritiken handlar mer om företagskultur. Man verkar inte ta användares integritet på så stort allvar. Till exempel ordnade de fest, där det på projektor visades alla pågående resor i en region. Att det går att kolla upp en resa med rätt behörighet är inte konstigt, att man bedömer det lämpligt att visa dem som underhållning…
VD verkar dessutom vara rätt douchig och bland annat har journalister som granskat företaget blivit spårade (!) när de använt tjänsten. Det här är kortversionen men här finns rimlig kritik mot ett stort företag som uppför sig lite barnsligt helt enkelt.

Det här blev på tok för långt och klockan är sent så vi tar tvisterna och den avstängda tjänsten imorgon!

,

Det kontantlösa samhället

Gårdagens mest intressanta läsning kommer från Wired och handlar om pengar. Generellt är jag inte någon som blir till sig över ekonominyheterna men så handlar det här också mer om beteende, hur vi spenderar våra pengar. Närmare bestämt hur kontantlöst det svenska samhället blivit.

Sverige ligger nämligen riktigt fint till när det kommer till att använda andra betalmedel än kontanter. Fler och fler försäljningsställen accepterar inte ens cash. Det finns såklart många anledningar till att det är bra. Artikeln fokuserar väldigt mycket just på säkerhetsaspekten. Digitala pengar är i mycket större grad spårbara vilket gör dem mindre attraktiva för kriminell verksamhet, det ger ökade skatteintäkter och minskad rånrisk. I korta drag. Allt det här låter logiskt i mina öron även om det verkar svårt att leda kausalitet i bevis än så länge.

Jag har, som bekant för den som hänger med i bloggen, spenderat en hel del tid i USA och stör mig hela tiden på vikten av kontanter (samt checkar!) och hur dåliga deras internetbanker är (här verkar det dock ske en snabb utveckling). Inte för att det möjliggör kriminell verksamhet utan för att allt blir så sjukt krångligt. Digitala pengar är så mycket enklare oavsett om det handlar om transaktioner mellan mig och mina vänner eller mot en handlare. Ser mest fram emot att inte behöva kortet heller utan få använda telefonen istället.

Läs artikeln här tycker jag!

App-special

Eftersom jag just bytt telefon har fått chansen att tänka över lite vilka appar jag använder och vilka som installeras mest för att. Det här är inte tänkt som någon komplett lista över vad jag har på telefonen utan snarare ge lite inblick i mitt användande och några tips på guldkorn.

  • Spotify – alltid en av de första apparna in och den jag saknar när den automatiska återställningen är för långsam
  • Instagram – merparten av min tid i sociala medier ligger här :)
  • PocketCast – Riktigt bra podcastspelare. Snygg, synkar mellan enheter, kan styra uppspelningshastighet, starta X tid in osv. Värd!
  • Twitter – faktiskt en av de platser där jag hittar mest läsvärda nyheter/krönikor/texter.
  • Facebook – använder jag mindre och mindre men ovärderlig när det kommer till event i min umgängeskrets. Motsatsen till twitter, dvs. här hittar jag mycket skräp jag inte vill läsa :)
  • Facebook Messenger – jag tycker ju inte om det, men en av de bästa meddelandeapparna, med riktigt bra röstsamtal. Delvis för att “alla” har den. Ska bli intressant att se hur “plattformen messenger” utvecklar sig framöver. Lite fult att bara döpa den till messenger (särskilt eftersom Google+ med tillhörande app som lika lurigt hette bara messenger släpptes…ett knappt år innan?).
  • Google Drive (+ de separata apparna för docs, sheets osv.) – Har i princip alla mina personliga filer i Drive numera, inklusive foton. Så alltid åtkomligt från mobilen.
  • Google Hangouts – Min favorit meddelandeapp. Tyvärr inte lika välanvänd men synkar bättre mellan enheter än facebooks samt har ett överlägset webbgränsnitt i jämförelse med att sitta med facebook öppet på datorn. Bra på videosamtal!
  • Outlook – Äntligen har Microsoft fått ur sig en användbar mail app! Fungerar klart bättre för min jobbmail än GMail appen eller någon telefontillverkares egna. Rekommenderas om du kör 360 på jobbet eller privat outlook.com mail.
  • Snapseed – Jag vet, VSCOCam är kraftfullare, proffsigare osv. Men jag gillar att göra min bildredigering i Snapseed, snabbt, enkelt gränssnitt och lagom mycket funktion för den här glada amatören.
  • Google Foton – Tycker att Galleri-delen i Android har fått ett stort lyft iochmed Foton. Jag vet att inte alla håller med men särskilt för mig som redan har mina bilder i Drive är den grym. Gillar särskilt de automatiska förslagen “assistenten” ger mig, ofta riktigt roliga animeringar och när den klistrar ihop panoramabilder blir jag ofta imponerad. Att jag dessutom får “idag för X år sedan” med gamla bilder är ett roligt sätt att få en påminnelse om att bilder kan ha ett värde även efter den snabba instagrampubliceringen.
  • Omni – Nyhetsapp som jag jobbade med för ett gäng år sedan. Gillar fortfarande hur de snabbt kan ge mig en överblick över nyhetsläget och låta mig gå djupare inom de områden som verkar särskilt intressant. Äntligen med stöd för deeplinks (när länkar öppnas i appen istället för att ta mig till deras webb)! Lite frikostiga med flashandet ibland.
  • Gäng nyhetsappar, DN, AB, SvD. Mest för att slippa hamna på deras sällan utmärkta mobilsidor när jag följer länkar från twitter med mera. Stänger av notiser omedelbart efter att jag installerat. Dels för att jag bara behöver flash från en tjänst och då är Omni hitintills mitt bästa val, och anledningen till det är att övriga vid ett tillfälle eller annat flashat helt ofattbart ointressanta saker.
  • YouTube, SVT Play – Använder inte supermycket på telefonen men en del. Framförallt så använder jag luren som “kontroll” och castar till min Chromecast (se separat post här).
  • Google Maps. Jag har provat många olika karttjänster, men hitintills är ingen i närheten av Google när det kommer till användarvänlighet, mängd data eller turn-by-turn navigering. En sak som stör mig är att det inte går att ladda ner egna kartor till offline-läget men annars är det här nära på fullpott och ovärderligt.
  • Mobilt BankID – ni vet vad det är och ni vet hur det funkar. Men kan vi inte bara stanna upp och fundera över hur fantastiskt bra den här tjänsten funkar?
  • Authenticator – Använder jag för en massa 2-stegsverifiering (läs separat post här)
  • Tink – bankappgrej, får nog bli en separat post i framtiden tror jag, det här är redan för långt :)
  • Trello & Slack – se separat post här och här
  • Uber – behöver ingen vidare presentation va?
  • Sunfleet – sämsta appen någonsin fast till en tjänst jag verkligen gillar. Bilpool ftw. (Post)

Vi nöjer oss där, finns såklart många fler som jag verkligen skulle sakna då och då om de inte fanns men som jag inte använder tillräckligt regelbundet för att ta sig in på listan.

Ooops

Med såhär snurriga helger där en är ledig torsdag men jobbar fredag är det lätt att tappa bort bloggen. Vilket tydligen hände i fredags, själv trodde jag att det var igår jag glömde men tydligen inte.
Så kan det gå, istället kommer här några bilder från helgen ?

Digital kundupplevelse

Idag tänkte jag skaffa biljetter till Veronica Maggio på stadion i augusti, men på vägen till mitt biljettköp fick jag en liten genomgång i hur små missar i kundupplevelsen kan frustrera en till den milda grad att jag allvarligt övervägde att strunta i det.

Problem 1, härligt med en arenakartor där jag får välja biljett men det här var bland den otydligaste och utan tydliga markörer var det faktiskt gick att klicka. Petigt, javisst. Men när jag måste gissa var det går att klicka har designen misslyckats.

Problem 2, nästan ännu petigare. Många steg med bekräftelser.

Problem 3. Att jag ska betala Extra (!) för att få biljetten till mobilen är för mig något av ett mysterium. Om ni ser till att ha era system på plats kommer det vara säkrare, minska risken för förfalskade biljetter samt ge er möjlighet att helt kontrollera andrahandsmarknaden. Men visst, tjäna 10 kronor istället. Dagens mest kortsiktiga…

Problem 4. Här någonstans vill jag av principskäl låta bli att handla. Eftersom jag gillar live-musik bestämde jag mig för att skapa ett konto och ta emot nyhetsbrev.  Misstake. Så när det blev dags för betalning (efter…7isch steg) så autofyllde den med mina personuppgifter, snyggt! Mindre snyggt att den autofyllde med ett tecken deras betallösning inte kunde hantera. É i mitt efternamn funkar jättefint hos vissa, inte alls hos andra. Helt okej, mina kort har faktiskt haft olika historiskt, men då får man se till att 1. inte autofylla sådana tecken; 2. ge ett tydligt felmeddelande (typ ogiltigt tecken hade räckt, kanske visa tillåtna tecken också). Vad man absolut inte ska göra är att ge kryptiskt felmeddelande, ha knappar för fortsätt respektive avbryt som inte leder någon vart, byta språk till norska, avsluta hela mitt köp. Om det hade varit en konsert där biljetterna tog slut direkt hade jag varit körd – och mer förbannad än irriterad.

Tillslut gick det bra ändå (jag gissade mig till teckenmissen) och vi går på Maggio i augusti men det är ett bra exempel på hur viktigt det är att tänka på hela kundresan. Det görs alldeles för lite användartester i Sverige, gör det löpande så kommer ni märka skillnad!