Det där med moral alltså…

Minns ni hur jag igår lite sent ändå valde att ta upp det där med att Amerikanska företag blir moralpoliser i vår nya uppkopplade värld, inte nödvändigtvis på ett vis som stödjer min bild av vad som är lämpligt. Trots att det var Apple jag använde som exempel klagade jag lite på hur Facebook tillämpar sina policys också av bara farten. Inte helt opåkallat visar det sig då Facebook parallellt med det här hade en egen “ojdå det här blev visst uppmärksammat i media, bäst att vi ändrar just det här beslutet och skyller på ett misstag”-moment.

Modellen Tess Holiday var med i reklamen för ett event kallat “Feminism and Fat” som gick ut på att motverka ohälsosamma skönhetsideal. Ironin då när Facebook tar bort bilden med argumentet att annonser inriktade på fitness och hälsa inte får presentera kroppar som “perfect or extremely undesirable,”. Läs det där igen, “extremely undesireable”. Till sist backade Facebook med sedvanlig kommentar om hur de granskar superånga bilder och ibland gör misstag. Eller så behöver man helt enkelt se över sin policy och de riktlinjer man ger granskarna, kan jag tänka.

Vems moral ska styra och vad är ett spel?

Är lite sen på den här bollen men vill inte missa den trots att jag var på semester. Det anknyter nämligen till en fråga jag tycker är jätteviktig som poppar upp lite här och där numera. Vems moral är det som ska styra på nätet? De flesta av oss vill inte ha high chaparral och att plocka bort rasism och andra otrevligheter är på något jag på många sätt stödjer, men så har vi ju det där med censur. Det finns många regimer som har helt andra åsikter än jag om vad som bör få finnas på nätets olika tjänster och då vill jag gärna förespråka yttrandefriheten. Företagen då? Kanske särskilt Facebook och Instagram har från mitt perspektiv utmärkt sig som otroligt moralistiska med en rätt stor klick sexism on top. Till exempel har jag vänner som stängts av från Facebook efter att ha lagt upp skärmbilder FRÅN facebook där man uppmanade folk att anmäla grupper som ägnar sig åt slut-shaming exempelvis.  Eller tecknade anatomiska bilder, amning, ja och så vidare.

Det här sträcker sig också bortanför våra sociala tjänster där en så klart kan argumentera för att det är upp till oss att välja vilka siter vi vill använda. Jag tycker inte att det ursäktar dumheter från kolosser som Facebook eller Google där man har en sån maktposition men det är ändå ingenting i jämförelse med den situation som uppstår i Apples Appstore. Om din app inte blir godkänd där kan du glömma att lyckas nå en större Iphone-publik. Därför är det här djupt problematiskt.

 

Om du inte orkar öppna bilderna så är det helt enkelt så att ett spel med titeln “Liyla and the shadows of war”, om en ung flickas perspektiv i Gaza inte blev godkänt med argumentet att det är politik och inte spel. Samtidigt finns spelet Israeli Heroes där du istället spelar som en Israelisk missil. Hur det här går ihop är helt bortom mitt förstånd. Senare gav även Apple efter, men frågan kvarstår: Vems moral ska få styra vårt utbud när app-stores och webbtjänster har helt eller delvis monopol på marknader?

Tack till @skyldige för tips och läs om storyn här.

 

Google I/O

Det har varit Google I/O ju! Googles stora utvecklarkonferens, i år för första gången i Mountain view istället för San Francisco. I vanlig ordning innehöll den också en hel del nyheter. Själv satt jag på ett torg i Provence men har såklart läst en del både under veckan och nu i efterhand.

Några korta om det som presenterades.

Ännu ett VR headset. Google har ju tidigare pushat för sitt superenkla Cardboard-headset men nu har man också presenterat en platform kallad Daydream samt ett headset med samma namn. Väldigt samma som Samsungs VR-hjälm får man väl säga men flera tillverkare kommer stödja det (inklusive Samsung faktiskt). Det händer mycket spännande inom VR men vi får väl se när och i så fall hur det slår. (här kan du läsa vad jag tyckte när jag testade Samsung VR).

Google Home! Här gör Google en Amazon Echo, eller för den delen den logiska fortsättningen på egna produkten “OnHub” (i kort en smart router). Om ni inte hört om Echo så är det för att den inte säljs i Sverige och mest verkar ha slagit i relativt teknikfokuserade kretsar, men där verkar alla älska den :) En digital assistent för hemmet som ska kunna knyta ihop dina smarta prylar och styra dem med rösten. Beroende på pris kan det här bli en riktig succé tror jag, är den tillräckligt billig utgör den nämligen en högtalare du kan styra med rösten för att spela upp musik med mera men också ställa frågor till. Idén med en konverserande assistent är ju inte ny men Google har två stora fördelar som skulle kunna tyda på chansen att göra en Apple (alltså kliva in med en egen version av en produkt som redan finns, bara göra den bättre), dels har man sedan länge gjort stora investeringar i AI och har alltså grundplåten för en assistent som lär känna dig, dels har man spenderat många år med att samla in data om oss som användare och vända och vrida på den tills det blir relevant. Just relevans är något som verkligen kan hjälpa eller stjälpa en assistent, vi tar ett exempel: Om jag alltid äter lunch vid 11.00 är ett lunchtips 12.00 meningslöst oavsett om det är då de flesta andra vill ha tipset. 10:45 däremot när jag vanligtvis börjar söka efter menyerna på nätet… Ge mig bara, det här kan bli riktigt skoj. Men jag tippar på US Only och att den inte pratar svenska från start :/

Inte mindre än två nya kommunikationsappar. För jag vet inte vilken gång i ordningen så vill Google förändra hur vi kommunicerar, eller åtminstone vilken app vi använder för att göra det. Google har tidigare haft Google Talk, Messenger (kom som partnerapp till Google+ och var, vill jag påstå, inspirationen för Facebook Messenger), Google Wave får vi väl räkna in och så de tre aktuella: Messenger (bara för SMS/MMS men släppt som egen app), just släppta Spaces (har inte hunnit testa under veckan men typ Slack) och så till sist Hangouts. Hangouts är extra intressant eftersom den gör i princip allt som de två nya apparna kan, Hangouts ska dessutom finnas kvar lovar Google. Så, över till nyheterna:

  • Allo. Här ska det skickas meddelanden, skrivna sådana företrädesvis. Nytt här är
    Allo med din nya assistent
    Allo med din nya assistent

    att du inte behöver knyta tjänsten till ditt Google-konto utan går att använda med bara telefonnummer. Påminner det här er om något? Japp, här har vi en app som i mångt och mycket påminner om WhatsApp. Men man har också (efter att ha sneglat på Facebook och Slack kanske?) byggt in Google Assistant, ni känner igen den från Home högtalaren ni vet, som både ska lära sig om hur du chattar men också kunna svara på frågor direkt i chatten om du vill hämta in information som Google sitter på. Om du klarar dig utan den funktionen kan du istället slå på end-to-end kryptering med meddelanden som inte heller sparas.

  •  Duo. Om Allo ska skicka textmeddelanden är det i Duo du ska ringa dina videosamtal. Ser riktigt slick ut men utöver det är det inget nytt under solen förutom funktionen “knock knock” som visar video från den som ringer istället för en stillbild. Kul! Även här klarar du dig utan Google-konto.

Här finns det ett par intressanta saker att notera tycker jag. Google vill verkligen vara med på chattkakan och insåg för rätt länge sen att den kakan kommer vara relevant för framtiden. Dessutom har man insett att en av nycklarna bakom whatsapp är att du direkt ser vilka av dina vänner som redan använder tjänsten. En annan sak många av senaste årens succéer har gemensamt med Googles nya appar är att det blir mobile only. Inget desktop eller webb, åtminstone inte från start. Tänk snapchat, whatsapp, Instagram… Mobile first var ju årets slogan för några år sedan. Det här känns som två testballonger och som sådana är de rätt intressanta! Google har som sagt en historik av att ha egna konkurrerande appar, ungefär som ett gigantiskt A/B test. Så till den viktiga frågan, kommer det slå? Vill inte användarna hellre göra allt i samma app, som Hangouts eller Facebook messenger? Jag är inte så säker på det faktiskt, messengers genomslag blev enormt när Facebook bröt ut det i egen app och trots att den också kan videosamtal fortsätter folk med Skype. Tittar vi på sociala nätverk tycker jag det blir ännu tydligare, vi är många med konton på Facebook, instagram, LinkedIn och twitter, trots att funktionerna ju faktiskt är ganska snarlika. Vi får se vad som händer! I slutet sitter jag ensam där med varenda konto som finns i Path, Google+, Ello. Allo? Duo? Det är inte alltid det bästa idéerna hinner slå innan bjässarna hinner ikapp.

 

Uber och juridiken

Ibland måste det kännas hopplöst att arbeta på Uber, man vill bara leverera härliga persontransporter men i land efter land och stat efter stat hamnar olika lagar i vägen. Jag gör inte anspråk på att ha koll på alla fallen, dessutom är jag inte jurist,tanken här är snarare lite logiskt resonemang kring turerna i Sverige och det som lett till att tjänsten UberPOP nu läggs ner.
Varje land har såklart rätten att stifta sina egna lagar, företag har inte rätt att strunta i dem bara för att lagen är dum. Men som tyckare så kan ju jag få tycka att lagen är dum ?

På många platser i världen krävs någon typ av licens för att köra passagerare. Här och där används det för att begränsa konkurrens, den typen av marknadshinder förstår jag kan driva företag galna. Ganska ofta är syftet dock att garantera säkerheten för passagerarna eller för den delen säkra rätt skatteintäkter. Bra tänkt! Men lagstiftning blir inaktuell och det där ursprungliga kravet kanske inte längre är det ända sättet att nå målen (ex säkerhet eller skatt). Här kommer Ubers första problem i Sverige in. Taxameter. Bilarna har ingen fysisk taxameter vilket krävs för att köra taxi i Sverige. Det finns dock regler om dispens och dessa gäller bilar som bara tar beställda körningar (finns lite fler regler kring det men i korthet) som beställs genom ett bokningssystem. Så i och med att alla körningar bokas i appen kan Uber nyttja dispensen. Det här var omstritt och något som Uber fått kämpa för att få behålla. Det har man gjort genom lobbyarbete framförallt. Bra så! Målet är att undvika svarta pengar vilket uppnås genom appen och avsaknaden av kontant betalning vilket kan uppnås på fler sätt än en taxameter.

Ett annat problem stötte man dock på när man började låta privatpersoner nyttja sina egna bilar för att ta körningar genom appen. Det är det här man kallat UberPOP som alltså nu läggs ner i Sverige. Skälet är helt enkelt att förarna inte uppfyller kraven för att få köra passagerare och klassas då som svarttaxi. Efter att ha gjort visserligen inte världens djupaste efterforskningar verkar kraven för att få taxiförarlegitimation rätt rimliga. Det handlar bland annat om yrkeskunnande, bedömas som lämplig förare, inte ha några medicinska besvär som kan äventyra trafiksäkerheten. Det enda som skulle kunna diskuteras är väl yrkeskunnandet och vad som ska ingå där men det verkar inte konstigt utan saker som relevant juridik, skatteregler och säkerhet. Uber försökte påstå att man gjorde egna kontroller (vilket DiDigital visade var…bullshit) men det här är så uppenbart att det ärligt talat förvånar mig att man försökte driva det så här långt. Att bara köra på som man själv finner lämpligt är inte bara osnyggt det utnyttjar också godtrogna personer som signar upp sig som chaufförer och sen blir åtalade för brott. Så tack och hej UberPOP, välkommen tillbaka när ni kräver taxilegg.

Några tankar om Uber

Har nämnt Uber en del på sistone och nu har de dessutom annonserat att man stänger ner UberPOP i Sverige. Så låt oss prata lite om Uber, företaget som är hyllat hatat och inblandat i juridiska strider världen över. Det blir två delar!

Vi börjar med hyllningarna. På många sätt så såg Ubers grundare en marknad som inte fungerade och där det fanns mer potential. Där det hela uppkom i San Francisco är taxinäringen relativt reglerad. Genom att begränsa hur många licensierade taxis som fanns ute skapade man en säkrad efterfrågan vilket ledde till att bolagen i princip inte behövde konkurrera med varandra. Några av mina absolut sämsta serviceupplevelser är från taxiresor i Bay area. Då var jag ändå där EFTER att Uber visat att marknaden sökte något annat. Deras affärsidé är ju relativt simpel: komma till rätta med tillgången, var tillförlitlig och transparent, gör det enkelt att betala. En app som visar var närmaste bil befinner sig, enkel rating och automatisk betalning från sparat kort. Boom. Löste egentligen allt utom tillgång till bilar. Den pucken är del i juridiken så låt oss återkomma. Just det där med tillgång har också varit ett mindre problem i Sverige och därmed skulle jag påstå har Ubers påverkan här varit mycket mindre.

Hatet då? Här skulle jag säga att det finns två kategorier. Den ena är kritik från förare, etablerade taxibolags men också egna förare. Andra taxis kanske inte är så konstigt men egna förare? Här handlar det mycket om ersättning, hur stor del av kakan är det rimligt att uber lägger beslag på som förmedlare. Den juridiska fighten kring om förarna ska räknas som anställda handlar också om det här och i förlängningen deras rättigheter. Tycker det är helt rimligt att förarna organiserar sig för att ställa krav och förhandla tillsammans. Men att vilja klassas som anställda blir lite klurigt i min bok, syftet är just att erbjuda en plattform för frilansande chaufförer, i annat fall är man bara ett taxibolag och då tappar förarna egenstyret. Man vill lite både äta kakan och ha den kvar. Sök jobb hos eller starta ett taxibolag, där kan man ha schemalagda pass och status som en anställd. I Sverige har vi också sett hur taxibolagen utvecklat sina egna appar och nu är ett riktigt bra alternativ för den som vill ha den typen av jobb respektive taxiupplevelse.

Kategori två av kritiken handlar mer om företagskultur. Man verkar inte ta användares integritet på så stort allvar. Till exempel ordnade de fest, där det på projektor visades alla pågående resor i en region. Att det går att kolla upp en resa med rätt behörighet är inte konstigt, att man bedömer det lämpligt att visa dem som underhållning…
VD verkar dessutom vara rätt douchig och bland annat har journalister som granskat företaget blivit spårade (!) när de använt tjänsten. Det här är kortversionen men här finns rimlig kritik mot ett stort företag som uppför sig lite barnsligt helt enkelt.

Det här blev på tok för långt och klockan är sent så vi tar tvisterna och den avstängda tjänsten imorgon!

,

Sista inlägget om nätneutralitet i Sverige

Nä, det kommer säkert inte att bli det sista inlägget men just gällande den här omgångens överträdelser från Telia och 3. Hela historien får du om du läser här om 3 och nätneutralitet, Telia och nätneutralitet och Mediebolagen och nätneutralitet.

Här kommer alltså ytterligare en intressant vinkel. Hur ställer sig egentligen tjänsterna som prioriteras till nätneutralitet? Särskilt viktig fråga att ställa till SR, vars VD skrev på upproret mot Telia – samtidigt som företaget har en egen deal gällande att undanta SR från surfpotten. Med vilken operatör? Telia. Man häpnar ju över hyckleriet.

Men även tjänster som Spotify bör rimligen fundera på om de hade blivit den storspelare man bevisligen är om motsvarande prioritering hade funnits i bruk när företaget startades? Jag förstår att det är lockande, att exempelvis iPhoneanvändare som är 3 abonnenter och idag lyssnar på musik genom Spotify skulle få en ökad kostnad om de bytte till Apple Music är såklart något som ger Spotify en fördel. Men om podcasts via Itunes skulle förfördelats gentemot de egna initiativen hade det kanske känts mindre festligt?

Frågor som Emanuel Karlsten förtjänstfullt väcker i sin krönika hos breakit.

Skulle vilja komplettera med att fråga om företagen inte ser risken? Tappar vi nätneutraliteten är det inte svårtippat att operatörerna snart vill ha del av intäkterna hos tjänsteleverantörerna – något vi faktiskt redan sett i USA där Netflix tvingats betala extra avgifter för att rent krasst få leverera genom viss operatörers nät. Gissar att det inte är en framtid som känns särskilt lockande för tjänster som börjar använda mer och mer rörlig video exempelvis.

Kan inte se några argument för att utvecklingen är bra för kunderna och självklart inte heller konkurrensen. Så det kanske löser sig av sig själv, skräpiga marknader tenderar att omvälvas dramatiskt (se taxibranschen i exempelvis USA och hur Uber kunde slå undan benen för den).

Det kontantlösa samhället

Gårdagens mest intressanta läsning kommer från Wired och handlar om pengar. Generellt är jag inte någon som blir till sig över ekonominyheterna men så handlar det här också mer om beteende, hur vi spenderar våra pengar. Närmare bestämt hur kontantlöst det svenska samhället blivit.

Sverige ligger nämligen riktigt fint till när det kommer till att använda andra betalmedel än kontanter. Fler och fler försäljningsställen accepterar inte ens cash. Det finns såklart många anledningar till att det är bra. Artikeln fokuserar väldigt mycket just på säkerhetsaspekten. Digitala pengar är i mycket större grad spårbara vilket gör dem mindre attraktiva för kriminell verksamhet, det ger ökade skatteintäkter och minskad rånrisk. I korta drag. Allt det här låter logiskt i mina öron även om det verkar svårt att leda kausalitet i bevis än så länge.

Jag har, som bekant för den som hänger med i bloggen, spenderat en hel del tid i USA och stör mig hela tiden på vikten av kontanter (samt checkar!) och hur dåliga deras internetbanker är (här verkar det dock ske en snabb utveckling). Inte för att det möjliggör kriminell verksamhet utan för att allt blir så sjukt krångligt. Digitala pengar är så mycket enklare oavsett om det handlar om transaktioner mellan mig och mina vänner eller mot en handlare. Ser mest fram emot att inte behöva kortet heller utan få använda telefonen istället.

Läs artikeln här tycker jag!

App-special

Eftersom jag just bytt telefon har fått chansen att tänka över lite vilka appar jag använder och vilka som installeras mest för att. Det här är inte tänkt som någon komplett lista över vad jag har på telefonen utan snarare ge lite inblick i mitt användande och några tips på guldkorn.

  • Spotify – alltid en av de första apparna in och den jag saknar när den automatiska återställningen är för långsam
  • Instagram – merparten av min tid i sociala medier ligger här :)
  • PocketCast – Riktigt bra podcastspelare. Snygg, synkar mellan enheter, kan styra uppspelningshastighet, starta X tid in osv. Värd!
  • Twitter – faktiskt en av de platser där jag hittar mest läsvärda nyheter/krönikor/texter.
  • Facebook – använder jag mindre och mindre men ovärderlig när det kommer till event i min umgängeskrets. Motsatsen till twitter, dvs. här hittar jag mycket skräp jag inte vill läsa :)
  • Facebook Messenger – jag tycker ju inte om det, men en av de bästa meddelandeapparna, med riktigt bra röstsamtal. Delvis för att “alla” har den. Ska bli intressant att se hur “plattformen messenger” utvecklar sig framöver. Lite fult att bara döpa den till messenger (särskilt eftersom Google+ med tillhörande app som lika lurigt hette bara messenger släpptes…ett knappt år innan?).
  • Google Drive (+ de separata apparna för docs, sheets osv.) – Har i princip alla mina personliga filer i Drive numera, inklusive foton. Så alltid åtkomligt från mobilen.
  • Google Hangouts – Min favorit meddelandeapp. Tyvärr inte lika välanvänd men synkar bättre mellan enheter än facebooks samt har ett överlägset webbgränsnitt i jämförelse med att sitta med facebook öppet på datorn. Bra på videosamtal!
  • Outlook – Äntligen har Microsoft fått ur sig en användbar mail app! Fungerar klart bättre för min jobbmail än GMail appen eller någon telefontillverkares egna. Rekommenderas om du kör 360 på jobbet eller privat outlook.com mail.
  • Snapseed – Jag vet, VSCOCam är kraftfullare, proffsigare osv. Men jag gillar att göra min bildredigering i Snapseed, snabbt, enkelt gränssnitt och lagom mycket funktion för den här glada amatören.
  • Google Foton – Tycker att Galleri-delen i Android har fått ett stort lyft iochmed Foton. Jag vet att inte alla håller med men särskilt för mig som redan har mina bilder i Drive är den grym. Gillar särskilt de automatiska förslagen “assistenten” ger mig, ofta riktigt roliga animeringar och när den klistrar ihop panoramabilder blir jag ofta imponerad. Att jag dessutom får “idag för X år sedan” med gamla bilder är ett roligt sätt att få en påminnelse om att bilder kan ha ett värde även efter den snabba instagrampubliceringen.
  • Omni – Nyhetsapp som jag jobbade med för ett gäng år sedan. Gillar fortfarande hur de snabbt kan ge mig en överblick över nyhetsläget och låta mig gå djupare inom de områden som verkar särskilt intressant. Äntligen med stöd för deeplinks (när länkar öppnas i appen istället för att ta mig till deras webb)! Lite frikostiga med flashandet ibland.
  • Gäng nyhetsappar, DN, AB, SvD. Mest för att slippa hamna på deras sällan utmärkta mobilsidor när jag följer länkar från twitter med mera. Stänger av notiser omedelbart efter att jag installerat. Dels för att jag bara behöver flash från en tjänst och då är Omni hitintills mitt bästa val, och anledningen till det är att övriga vid ett tillfälle eller annat flashat helt ofattbart ointressanta saker.
  • YouTube, SVT Play – Använder inte supermycket på telefonen men en del. Framförallt så använder jag luren som “kontroll” och castar till min Chromecast (se separat post här).
  • Google Maps. Jag har provat många olika karttjänster, men hitintills är ingen i närheten av Google när det kommer till användarvänlighet, mängd data eller turn-by-turn navigering. En sak som stör mig är att det inte går att ladda ner egna kartor till offline-läget men annars är det här nära på fullpott och ovärderligt.
  • Mobilt BankID – ni vet vad det är och ni vet hur det funkar. Men kan vi inte bara stanna upp och fundera över hur fantastiskt bra den här tjänsten funkar?
  • Authenticator – Använder jag för en massa 2-stegsverifiering (läs separat post här)
  • Tink – bankappgrej, får nog bli en separat post i framtiden tror jag, det här är redan för långt :)
  • Trello & Slack – se separat post här och här
  • Uber – behöver ingen vidare presentation va?
  • Sunfleet – sämsta appen någonsin fast till en tjänst jag verkligen gillar. Bilpool ftw. (Post)

Vi nöjer oss där, finns såklart många fler som jag verkligen skulle sakna då och då om de inte fanns men som jag inte använder tillräckligt regelbundet för att ta sig in på listan.

Digital kundupplevelse

Idag tänkte jag skaffa biljetter till Veronica Maggio på stadion i augusti, men på vägen till mitt biljettköp fick jag en liten genomgång i hur små missar i kundupplevelsen kan frustrera en till den milda grad att jag allvarligt övervägde att strunta i det.

Problem 1, härligt med en arenakartor där jag får välja biljett men det här var bland den otydligaste och utan tydliga markörer var det faktiskt gick att klicka. Petigt, javisst. Men när jag måste gissa var det går att klicka har designen misslyckats.

Problem 2, nästan ännu petigare. Många steg med bekräftelser.

Problem 3. Att jag ska betala Extra (!) för att få biljetten till mobilen är för mig något av ett mysterium. Om ni ser till att ha era system på plats kommer det vara säkrare, minska risken för förfalskade biljetter samt ge er möjlighet att helt kontrollera andrahandsmarknaden. Men visst, tjäna 10 kronor istället. Dagens mest kortsiktiga…

Problem 4. Här någonstans vill jag av principskäl låta bli att handla. Eftersom jag gillar live-musik bestämde jag mig för att skapa ett konto och ta emot nyhetsbrev.  Misstake. Så när det blev dags för betalning (efter…7isch steg) så autofyllde den med mina personuppgifter, snyggt! Mindre snyggt att den autofyllde med ett tecken deras betallösning inte kunde hantera. É i mitt efternamn funkar jättefint hos vissa, inte alls hos andra. Helt okej, mina kort har faktiskt haft olika historiskt, men då får man se till att 1. inte autofylla sådana tecken; 2. ge ett tydligt felmeddelande (typ ogiltigt tecken hade räckt, kanske visa tillåtna tecken också). Vad man absolut inte ska göra är att ge kryptiskt felmeddelande, ha knappar för fortsätt respektive avbryt som inte leder någon vart, byta språk till norska, avsluta hela mitt köp. Om det hade varit en konsert där biljetterna tog slut direkt hade jag varit körd – och mer förbannad än irriterad.

Tillslut gick det bra ändå (jag gissade mig till teckenmissen) och vi går på Maggio i augusti men det är ett bra exempel på hur viktigt det är att tänka på hela kundresan. Det görs alldeles för lite användartester i Sverige, gör det löpande så kommer ni märka skillnad!

Äntligen!

På grund av omständigheter utanför min kontroll (sant!) har jag haft en härlig gammal Nexus 5 som telefon, dess WiFi har dock lagt av så jag har varit tvungen att offra mig och köpa en ny (mest sant). Så idag, lagom till att kameran också slutade starta så plockade jag upp min nya HTC 10.

Om någon vecka tycker jag till mer på riktigt men några första intryck. Gillar verkligen konstruktionen, baksidan är härlig metall och fasningen ger ett ganska eget uttryck. Färgen är jag, halvnöjd med. Den svarta/carbon gray är snygg, inget snack om saken men kanske skulle jag guldat till det ändå… Den är lite för macho för mig :)

HTC 10
Svårt att återge, men grå metall ser…hårt ut.

De här hörlurarna ser rätt märkliga ut! Men är sköna, tveksamt om de lyckas ersätta mina blåtandslurar dock, det är fasligt skönt att inte behöva ha telefonen hopkopplad med huvudet. Första testet ger dom högt betyg, särskilt för att vara medföljande lurar, vi får se.

Lustiga lurar
Lustiga lurar