Grendosans comeback!

Att ingen tänkt på det här förut. När det är din första reaktion så brukar någon vara något på spåren.

I det här fallet var det exakt vad jag tänkte när jag såg den här kick-starter kampanjen för smarta och framförallt modulära grenuttag. Good Gadgets heter företaget som skapat Youmo.

Både att kunna bygga ihop, ut och på dina grendosor känns i all enkelhet rätt genialt. Bara att kunna separera sladd och uttag är ju smart och kan minska antalet dosor i hemmet. Dessutom ser det ut som att dom använder samma standardport som många datorer men det är ärligt talat lite oklart. Att dom skulle lyckas vinna över marknaden till ett proprietärt format ser jag som rätt otroligt så jag håller tummarna för att det verkligen är enligt standard. Utöver elmoduler samt usb-laddning finns planer på en lampa (funderar på var jag vill ha en lampa på min eldosa dock…), nätverk över elnätet, trådlös repeater och en trådlös högtalare.

Så till den smarta delen då, för vem säljer en pryl som drivs med el idag utan planer att släppa en app också? :) Värt att påpeka här att appen inte finns ännu och det framgår inte om idén är att ha ett helt eget interface eller om den ska stödja någon av teknikerna som redan finns utvecklade som Home-kit, Brillo osv. Utan det skulle jag säga att tillämpningarna blir få, tända släcka lampan på distans känns inte som en selling-point för mig. Om dosorna leker snällt med andra smarta tillämpningar i ditt hem kan det dock bli spännande ur flera perspektiv inte minst eftersom de kommer vara utspridda i din lägenhet/hus finns möjligheter till mycket spännande data om rätt sensorer kopplas in. Själva nämner Good Gadgets till exempel övervakning och ventilationskontroll, skulle kunna bli något.

Kul när någon tar befintliga lösningar och spinner vidare på! Vill du in och stötta utvecklingen kan du göra det här: https://www.kickstarter.com/projects/1300499319/youmo-your-smart-modular-power-strip och jag läste först om den hos Gadgette

 

FBI mot Apple

Tvisten mellan FBI och Apple är inte längre helt färsk men det känns som att det inte går att kalla sig teknikblogg (vilket jag kanske gjort i något svagt ögonblick) utan att ha åtminstone ett inlägg på ämnet så vi försöker få in det lite raskt. Det kanske dyker upp anledningar att diskutera det mer framöver, ur perspektivet Apples PR exempelvis, men det återstår att se.

Vad handlar det här om?

Efter terroristattentatet i San Bernardino har FBI hittat en iPhone som tillhörde en av gärningsmännen, för att göra det riktigt intressant så ägs telefonen faktiskt av hans arbetsgivare, staten. Telefonen är krypterad och har PIN påslaget samt en funktion aktiverad som gör att om någon slår fel PIN tio gånger så rensas telefonen. Det här vill FBI komma runt och har fått ett domstolsbeslut som säger att Apple måste hjälpa till. Apple har istället väldigt publikt sagt, nope vi tänker inte hacka våra egna användare.

Vad betyder det här rent tekniskt?

Flera intressanta tekniska saker har framkommit. Den första, om du inte redan var medveten om det så är din iCloud back-up helt okrypterad och Apple ger ut den om domstolen knackar på. Good to know!
Det är också en tydlig signal om att krypteringen är riktigt svår att ta sig förbi det är nämligen inte den som FBI siktar in sig på. Istället vill man att Apple uppdaterar telefonen med en modifierad mjukvara som egentligen bara ändrar två saker: ta bort “rensa efter 10 felaktiga försök på PIN” och ta bort väntetiden mellan misslyckade försök (i nuvarande iOS så måste du vänta 5 sekunder efter felaktig kod). Löser Apple det här kan FBI använda så kallad Brute-force och helt enkelt testa kod efter kod tills det blir rätt. Vilket leder oss till ytterligare en slutsats – den svaga länken i din telefon är helt uppenbart en 4-siffrig PIN.
Så är du iphoneanvändare och vill vara lite säkrare slår du av just iCloud back-up och använder ett krypterat alternativ samt använder ett lösenord istället för kort pin. Sen vet vi inte riktigt hur säkert fingeravtrycket är (utom att det ju är lättare att tvinga av dig) annars skulle en variant där man vid telefonstart använder långt lösenord för att sen kunna låsa upp med biometri vara en rätt smidig lösning.

Så vem har rätt, Apple eller FBI?

I mitt tycke så måste vi här lyfta blicken från ett enstaka fall som dessutom är relativt slam-dunk för FBI – en känd terrorist som dessutom är avliden och med en telefon som ägs av staten. Det är lätt att spontant ställa sig på FBIs sida, lösa terrorbrott tycker de flesta av oss är en bra idé.

Men, för det finns alltid ett men. Om det här görs på en telefon finns prejudikat för att göra det på flera, enligt uppgift så sitter både FBI och staden New York på en back-log på flera hundra telefoner man vill ha hjälp med. Kanske inte alla lika solklara fall? Från just USA finns tidigare tecken på lagar om avlyssning som tillkom för att jaga terrorister men som sedan successivt kommit att användas för allt mindre grova brott för att nu ha använts i narkotikarelaterade brottmål i över 90% av fallen. Ändamålsglidning är vi inte främmande för i Sverige heller utan har exempel att stoltsera med, användningen av PKU-registret, FRA-lagen, trängselavgiftskamerorna, ja ni ser.

Det finns ytterligare två tydliga risker. Att det finns en viss risk att när mjukvaran väl är skapad så kan den hamna i orätta händer och modifieras vidare av mindre nogräknade personer än Apple själva är svårt att argumentera emot även om den nog inte är överhängande. Vad jag däremot tror är en mycket stor risk är att vi kommer se andra stater, Kina tänker jag på spontant, som säger att det där ska vi också få rätt att göra om ni ska få sälja era enheter här. Det kanske vi inte tycker är lika skojigt? Varken för egen del eller befolkningen i länder med annan syn på mänskliga rättigheter.
– Som jag ser det har vi har även fortsatt behov (samt rätten) att kunna vara en smula privata och om det ska fungera i några sammanhang kommer även polisiära myndigheter få fortsätta bedriva sitt arbete som tidigare genom pusslande och förhör snarare än genom total teknisk kontroll.

Facebooks nya känslor

I helgen så lanserade Facebook en sedan länge efterfrågad funktion, ogilla-knappen! Fast riktigt så var det ju inte. Men nu kan du reagera med en rad känslor annat än just “Gilla”. Vi har alla varit med om de där statusarna där du på enkelt sätt vill ge sympati eller visa att en förstår utan att det nödvändigtvis är positivt; kompisen som är sjuk, vars bil pajat eller kanske delar med sig av något jobbigt som hänt. Nu erbjuds du utöver gillandet att ge “love”, “haha”, “wow”, “sad”, “angry” emojis.
So far so good!

Här skulle jag kunna säga något om att det ju går att lämna kommentarer och faktiskt kommunicera, men i ärlighetens namn är många av oss rätt lata och det är långt ifrån alltid det krävs en kommentar. Men nu har mänskligheten iallafall kokats ner till hela 6 (!) känslor.

Mer intressant då, här sitter Facebook på en blivande guldgruva. När du börjar ge mer data om vad du tycker om kan Facebook rikta sina annonser bättre och bättre riktade annonser kan man ta mer betalt för. Dessutom kan din timeline anpassas bättre med en härligt avvägd blandning av ledsna, tråkiga, söta och djupa inlägg. Det kan då baseras inte bara på vad du interagerat med utan andras reaktioner kan också ge Facebook mer information om innehållet i ett inlägg. Minns deras test där de gav användare glada respektive sorgsna timelines för att sen se vilka inlägg personen sen gjorde? Ni fattar vad jag menar.

Så är det hela världen då? På många sätt blir min timeline mer och mer relevant desto mer den anpassar sig efter vad jag brukar vilja läsa, därför gynnas jag av att Facebook vet mer både om innehåll i inlägg och mina preferenser. Tja det beror nog på vilken skola man är av om det låter läskigt eller inte. Klart för mig är iallafall att Facebook vill ge oss en toppenupplevelse för att vi ska fortsätta komma tillbaka och åtnjuta deras annonser. Annonsörerna vill gärna veta så mycket som möjligt om oss och vad vi tycker om deras kampanjer. Ta nu en titt på bilden ovan igen, så funderar du på varför det inte finns någon mer tvetydig emoji med bland alternativen. Vad vore “typ ungefär kanske” data värd för facebook?

Blogg100 – very likely a bad idea

Five years ago my a friend of mine started something called Blogg100. The idea is that the participants all posts on their blogs every day for a hundred days. The thought is both that practice makes perfect and that blogging is more fun when done regularly. This year I also signed up and this marks my first of hopefully 100 posts. However, I realize that this will be pretty tough so I’m planning to be posting most if not all in Swedish. Even so my feeling is that I’m very possibly setting myself up for failure.  Ok. I’m ready for the plunge.

Sååå då kör vi igång! Känns som att det här kommer bli galet tufft, men skoj. #blogg100

Är du nyfiken på att läsa mer om blogg100 så gör du det lämpligen här: http://bisonblog.se/2016/02/blogg100-femte-aret-i-rad/