Digitaliserad restaurangupplevelse

Idag var jag och åt lunch på /mother i Stockholm vilket nog utöver Expresskassan på diverse snabbmatsställen eller beställning online får räknas som en av de mest digitaliserade restaurangupplevelserna jag varit med om. Så helt plötsligt kan jag skriva rena matbloggsinlägget här med gott samvete. Så kommer vi prata om hur /mother disruptar krogbranschen?

Deras koncept är som följer:

  1. Slå dig ner
  2. Dubbelklicka på plattan och följ instruktionerna

Det låter ju inte så svårt! Ingenting som en IT-konsult borde ha några större problem med iallafall. Eller? Hela vägen fram till följ instruktionerna gick det faktiskt fint. Väl där blev det lite knepigare. Principen (som jag förstår det) ska vara, plattan visar menyn, du väljer vad du vill ha och sen går du till den disk som matchar din beställning, väl där uppger du ditt bordsnummer och voila’ – lunch!

Vi börjar i avdelning småproblem. Det blir snabbt ganska pilligt på den där plattan och då har jag ändå rätt flinka fingrar, mitt matsällskap likaså. Akta dig för att göra fel, varje post i ordern har visserligen ett eget kryss men oavsett vilket du trycker på så tas FÖRSTA posten bort. Tvärtom hade väl varit hanterbart med kombinationen pilligt och att jag måste rensa hela ordern och göra om är inte tipp topp. Dessutom är det vissa saker som jag inte lyckades förstå, var hämtar jag min dryck? Eller blir den utburen (vårt blev något mitt i mellan)? Gäller det även kaffet (som dessutom är av gravt eftersatt kvalitet i jämförelse med svansföringen på övrig måltid)? Det ingår en salladsbuffé men varken jag eller mitt sällskap lyckades förstå var den började eller slutade, eventuellt så tog vi nu från en tänkt huvudrättssallad… oklart! Jag tror också vi lyckades skapa tre notor med mat, kaffe och dessert men det störde väl inte oss egentligen. Överlag så kände vi oss rätt lost utan att direkt hitta någon som verkade särskilt intresserad av att förklara.

Så vidare till en större frågeställning. Vad är egentligen syftet med upplägget? Jag är ju den första att applådera initiativ till att låta teknik förenkla och förbättra våra beteenden men vilket behov har de hittat och vill tillfredsställa? Det blir ännu mer svårförståeligt när vi går fram och ska hämta vår mat, möjligen något naiv tänker jag att syftet med att jag beställer är att köket (eller köken faktiskt, tänk Vapiano-style) ska kunna leverera ut maten i ett jämt och fint flöde men när vi närmar oss disken inser jag…det här är ju buffé. Självservering vid disk. Enda skillnaden mot buffé är att jag inte får välja att ta av flera saker. Eller det hade jag ju visst kunnat för åtminstone i lagom lunchrusning vid 11.45 fanns det ingen som var intresserad av vårt bordsnummer för att stämma av mot någon order. Inte heller fanns det någon som kunde berätta för oss om det var en sås eller förrättssoppa som stod vid vårt val (eller tillhörde den en annan rätt? Vem vet.). Däremot kostar rätterna olika så i slutändan verkar poängen med plattan vara just det, att låta oss betala efter vad vi äter, det är i alla fall bara vid betalning som frågan om bordsnummer faktiskt kommer upp. Nä, det enda som blev disruptat kändes som servicen och det inte till det bättre.