Vem kan man lita på?

Kom av mig halvvägs genom gårdagens inlägg, något dök upp och det trillade ur huvudet helt enkelt. Nåja, alla överlevde nog en dag utan mina tankar om recensioner och förtroende.

Det här är en sak jag diskuterat ganska mycket med mina vänner som är journalister på riktigt, inte som jag som mest gästspelat. Som konsument och allmänt teknikintresserad har jag självklart inte tillgång till tillnärmelsevis lika många datapunkter när jag utvärderar en produkt. Min erfarenhet av senaste Iphonen blir begränsad till det jag klämmer på vänners enheter samt det jag frågar ut dem om. Här kommer då de professionella tyckarna in i bilden – jag kan ju läsa huuuur mycket som helst på nätet om hur den ena kameran presterar i jämförelse med en annan, samt i allmänhet om hur bra eller dålig en produkt är. Men hur bedömer jag vems recension jag kan lita på? Bra/dåligt är ju i mångt och mycket en subjektiv fråga.
En viktig part blir såklart track-record, vilka publikationer och personer har tidigare haft åsikter jag senare kunnat bekräfta att jag håller med om? Men också hur väl underbyggda personens argument framstår såklart, som i alla diskussioner. Bägge dessa punkter handlar mycket om min bedömning av deras trovärdighet men här finns någonting mer, skribentens relation till produkten kan också ha en inverkan på deras uppfattning.
Det här tycker jag kan delas in i två olika typer av bias. Den ena är rent personlig och handlar mest om personens förmåga att bortse från sina befästa åsikter. Här kommer alla typer av ”fanboy/fangirl” in men också lite mindre dramatiskt, en site som i huvudsak bevakar Apple tenderar att vara lite mer positiv men i kan ofta i gengäld också ge mer insatt kritik i detaljer en mindre nischad publikation missar. Så till den andra sidan då, mer kommersiell bias.
Det är här det blir riktigt spännande, särskilt i vår tid av ”nya medier” med bloggar och nischsiter. Journalister har sedan länge fått testprodukter och många redaktioner har därför också en vana kring hur det ska hanteras. I vilken grad bör det framgå att man fått gratisenheter? Ska enheterna skickas tillbaka? Personligen tycker jag att det bör framgå när man fått något i utvärderingssyfte, men det lämnar också något av en gråzon för de fall där det inte finns ett uttalat syfte att testa/utvärdera. Genom åren har jag fått en lång rad enheter (visar det sig när jag tänker bakåt): Tre smartklockor, tre telefoner, en surfplatta och en Chromebook. Det här har inte varit i egenskap av bloggare eller tyckare egentligen men nog har de här enheterna nämnts på bloggen och påverkat min kommunikation utåt. Om inte annat så har det påverkat min kunskap om vissa plattformar. Svårt tycker jag, brukar försöka nämna det om jag skriver något längre men när det bara nämns i förbifarten är det svårare och känns inte naturligt. Ingen av de här enheterna har jag skickat tillbaka, en försökte jag med men det fanns det inget intresse för. Själv ser jag inte heller något stort problem för mig som helt fristående och på vissa sätt ser jag en skribent som valt att fortsätta använda produkten som en positiv sak. Är det bättre om hen skickar tillbaka sin ex. Apple Watch och sen går och köper en ny? Ja, kanske ur synvinkeln att vara väldigt tydlig med objektiviteten men jag kan inte se att det egentligen ändrar något i praktiken. Många av mina journalistvänner har starka åsikter om att man absolut ska skicka tillbaka men hitintills väntar jag på argument annat än mer ideologiskt lagda att det just är tydligt och ”rätt”. Jag tror personligen att de allra flesta journalister har förmågan att inte känna sig skyldig företag X något men det är ju något som en läsare kan ifrågasätta vilket leder tillbaka till trovärdigheten, det är alltså lättare att hävda sin opartiskhet om ingenting behålls. Ur miljösynpunkt låter det ju hål i huvudet att skicka tillbaka en fullt fungerande enhet som hamnar i en låda hos tillverkaren, kan man kanske donera? Intressanta avvägningar helt klart! Kan inte låta bli att tänka att det finns en demokratiserande effekt av att även mindre plånböcker har möjlighet att bilda sig uppfattningar de kan sprida på nätet och att de stora mediebolagen kanske lättare kan prata om att det är värt priset för demonstrativ objektivitet.

Published by

Etysen

Consultant in the area of IT Project Management and project administration. Dedicated technical enthusiast playing with mobiles, computers etcetera. The rest of my time goes into music (mainly guitar or listening) and friends (including my family).

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


*